The Last King of Scotland

Foto: Trollmor

Filmen bygger på en bok av Giles Foden och handlar om Ugandas ökände diktator under 70-talet, Idi Amin.
Amin tog makten 1971 efter en statskupp och störtades 1979.
Då hade 300 000 människor mist sina liv. Han levde i exil i Saudiarabien fram till dess han dog 2003.

Filmens huvudperson är den naive nyutexaminerade läkaren Nicholas Garrigan och det är via honom man får komma (obehagligt) nära Idi Amin.
Sugen på äventyr sitter Nicholas hemma på sitt rum i Skottland och snurrar en jordglob. Fingret hamnar på Uganda och han beger sig till en läkarpraktik där för att hjälpa de fattiga på landsbygden.
Av en slump korsas så deras vägar och Nicholas får erbjudandet att bli Amins personlige läkare och närmaste rådgivare. Han förförs av Amins starka personlighet och charm och tackar ja.
Det dröjer inte länge förrän han blir varse Amins oberäkneliga humör, han manipulerar och är fullständigt galen.
Själv sitter man och ryser.
Tyvärr får Nicholas upp ögonen för sent, alldeles för sent.
Som Amin säger till honom:
"Du tänkte väl att du skulle komma hit och leka med infödingarna".
Det blir bara värre och värre och det är nästan så att man inte orkar se mer.
Jag blev väldigt tagen efteråt och filmen sitter kvar länge.

Idi Amin spelas helt otroligt bra av Forrest Whitaker. Han fick också en Oscar för rollen.
Nicholas Garrigan spelas av James McAvoy (faunen Mr Tumnus i Häxan och lejonet) och man lider oerhört med honom när han inser vilket fatalt och dyrköpt misstag han gjort.
En blond och yngre (?) Gillian Anderson (Agent Scully, Arkiv X) finns med i början av filmen, såg först inte ens att det var hon faktiskt. Hon var så annorlunda.

Rekommenderar filmen för det starka skådespeleriet och miljön, samt för den hemska historielektion man får. Jag måste erkänna att innan jag såg filmen så visste jag inte alltför mycket om Idi Amin och vad som hände under hans skräckvälde. Nu vet jag mer.

Bild: Biotider.se