Foto: Trollmor
Jag har mitt eget speciella förhållande till Povel Ramel.
Till min förvåning upptäckte jag att jag nu faktiskt får omvärdera detta.
Men låt oss ta det från början.
Hemma hos mina föräldrar har denna singel sin egen lilla plats bland skivorna i bokhyllan.
Som en given följd av det har jag också fått höra den ett otal antal gånger under min uppväxt.
Och varje gång har den lyckats trigga igång mig. Ja, rent av reta upp mig med en rysning.
Snälla, stäng av!
Allt detta på grund av omslaget...
Vadan detta märkliga beteende undrar då givetvis en vän av ordning.
Jo, jag har lite svårt för fötter.
(Fotmassage, urk! Det utövar jag endast under hot och själv tycker jag bara att det kittlas och sparkas hej vilt. Däremot ett äkta kli på ryggen ger mig ståpäls.)
Nåväl. Som den uppmärksamme noterar så syns ett par stora röda strumpbeklädda sådana ganska väl.
Det är nämligen det enda jag ser.
Fötter är därför det enda jag ser när jag hör Ta av dig skorna.
Så ni fattar.
Nu har ju Povel Ramel spelats ganska flitigt i dessa dagar i och med hans bortgång.
Min käre M har inte varit sen att utnyttja min svaghet.
Häromdagen spelades Ta av dig skorna på radion och inom en nanosekund så hade M dragit upp volymen till max så att dessa toner genljöd i varje liten vrå i hela huset. Jag kom inte undan.
Jag trippade raskt ned till köket och hittade en stort flinade M som var mycket nöjd med sitt tilltag.
Jag tror att här tillblev första revideringen av mitt förhållande till sången.
Tack vare M som fick mig att skrattandes åt hans tilltag glömma bort de röda fötterna. Det blev bara musik i mina öron.
Idag så lånade jag denna ursprungssingel av min käre far just för att skriva en reflektion om Povel Ramel. Och det kunde jag ju bara inte göra utan att ha lyssnat på den en gång.
Jag gick upp på vinden och satte mig i lugn och ro i fåtöljen. Tittade på omslaget, och här kom förändring nummer två.
Jag såg faktiskt att han sitter uppflugen i ett träd och att det ser ganska så mysigt ut. Alltså, ingen större notis om fötterna.
Lade den på skivspelaren och ur högtalarna strömmade musiken, och där satt jag och gungade med och vickade på tårna och upptäckte att, hej, det här är ju en riktigt schysst och glad låt!
Man skulle nog kunna anse mig vara botad.
Som en liten hyllning till Povel Ramel delar jag nu med mig av den underfundiga texten till Ta av dig skorna. En liten loj calypso som symboliserar den färdiga människans längtan tillbaka till naturen. Varsågoda.
Varje gång du tar av dig skorna
så medge att det känns skönt.
Det betyder att apan i dig har ännu en framgång rönt.
Uh! Fantastiskt!
Dröm om min förvåning, när jag plötsligt förstod.
Dröm om min förvåning, den bananen var god.
När du finner din rätta partner,
det gäller kvinna som karl,
märker du hur det rycker lätt i den lilla svans du har.
Uh! Fantastiskt!
Dröm om min förvåning, när det hela stod klart!
Allting, allting, allting blev så underbart.
Underbart är att bara sitta i ett träd och glo.
Underbart är att lägga sig och sussa på maten.
Underbart är att gifta sig och bilda ett eget bo,
följande de ursprungliga prejudikaten.
Ja, dröm om min förvåning, det är den dröm som är bäst.
Tänk på det när du tar skorna av härnäst.
Ta av dig skorna, ta av dig skorna, ta av dig skorna,
o-o-o-o-o-o-o-o-o-o.
Sköna kvinnor tar av sig skorna
i dunklet under ett bord.
Tog soldaterna av sig skorna så blev det inga mord.
Uh! Fantastiskt!
Dröm om min förvåning, den är fruktansvärt stor.
Jag såg hela FN - alla saknade skor!
Äpplen faller med sorgsna dunsar
och bladen singlar från trän.
Själv jag lever så sorglöst skolös fast timmen verkar sen.
Uh! Fantastiskt!
Dröm om min förvåning, ljuv och lätt som en sky.
Varje lycklig morgon glimrar världen ny.
Underbart att ha hustru för hon finns hos mig varje dag.
Vi kan älska när helst vi vill, så ljuvligt och praktiskt.
Den hon bara vill leva för är lyckliga, glada jag.
Jag är din och kan ge dig barn, det är väl fantastiskt!
Så dröm om min förvåning, det är den dröm som är bäst.
Utan skor så blir ditt liv en häpen fest.
Ta av dig skorna...
Ljuva barfotadagar leker mänskorna med varann,
dricker, skrattar och dansar till en strumplästorkester.
Rolös man är en trolös man men bäst är en skolös man.
Lycklig, fri och ursprunglig tar han kärlekssemester.
Så dröm om min förvåning, det är den dröm som är bäst.
Tänk på det när du tar skorna av härnäst.
Ta av dig skorna...
Bild: Aftonbladet
