Att vårda

Foto: Trollmor

Den finns där.
I det mjuka. I det friska. I det ljuva.
En aning. En känsla.


Foto: Trollmor

Landar mjukt.
I en blombladsbädd.
Det kittlar.


Foto: Trollmor

Något väcks.
Och strålar.
Små, små skattkapselgömmor som pirrande längtar efter upptäckt.


Foto: Trollmor

Det vissna plockas försiktigt bort.
Och för med sig en doft av något lockande.


Foto: Trollmor

Spindelvävstunt skimmer.
Bladbågar som berör varandra sensommarvarmt.


Foto: Trollmor

Jag bär dig försiktigt.
Älvdansmjukt.
Som en smekning i nacken.


Foto: Trollmor

En kyss av mjuka läppar.
Dröjer sig kvar.
Sinnligt.
Jag önskar dig få vårda ömt.


Foto: Trollmor

~ Kram Trollmor ~

Gåvor

Foto: Trollmor

Mitt smultronpirr inför sommaren har förvandlats till bärberusning.
Tänk att man kan bli så lyckligt yr av en tallrik trädgårdsbär.
Kärlekspelargonen blommar med blossande kinder.
Kanske kan man ana en romans med ett flörtande och slingrande svartöga tvärs över grusgången.

Bären trillar raskt ned i pajformen.
En varm och söt doft sprider sig ut genom köksfönstret.
Kaffebrickan bärs ut och fikasugna gäster dyker glatt upp genom grindhålet.
Vackra blå ögon tävlar om min gunst mot lila blåbärsläppar.
En prickliten kindbärfläck tar hem segern när jag inte kan låta bli att mjukpussa den.


Foto: Trollmor

Skogen bjuder välkomnande in till sitt solgula skafferi.
Längs vägen möts vi av fjärilssus och humlehälsningar.
Ett och annat solvarmt hallon slinker ned.
Lite längre in bland träden lockar de gula hattarna.
Tack och bock och plock och plock!


Foto: Trollmor

Turen går mot torpet inne i skogen.
Minnen härifrån och bakåt mot barndomen virvlar hastigt förbi.
Kattkel och doften av nedtrillade höstäpplen.
En glimt av mig kan också anas, i handen en påse gyllene guld.

Foto: Trollmor

Mitt Längtanshjärta förnöjd när hon får hålla det hon funnit tjuvkikandes upp bland mossan.
Efter en stund får jag borsta hatten fin och lägga den tillsammans med små bebismössor och yviga dambrätten.
Personligen är jag mest förtjust i de små minstingarna.
Rara och goda.


Foto: Trollmor

Svampmackor med persilja i kvällningen är en högtidsstund.
Likaså trädgårdens gåvor.
Så njutbart underbart.


Foto: Trollmor

I morgon stundar andra gåvor och en av de största ska firas.
Längtanshjärtat mitt fyller 3 år så det vankas kalas.
Kaffebrickan ska åter dukas och små kinder ska pussas hejdlöst :)

Trevlig helg!

~ Kramar Trollmor ~

Rabarberförtjusade

Foto: Trollmor

Här hemma fortsätter rabarberkalasandet.
Lika glada som gubben på kakan (som för övrigt hittas överallt) är vi i allt gott man kan göra med den hej vilt växande rabarbern.
Denna helg blev det jordgubb- och rabarberrutor.
Recept har efterfrågats och det kommer :-)

Foto: Trollmor

Här möts den ståtliga rabarberblomman med den skira äppelblomman på grenen mittemot.
I mitten lyser grannens nyupphängda gula babygunga glatt.

Foto: Trollmor

Vänder man sig så om pekar densamma inbjudande mot fagra björkar och viskar lockande om en gungtur på våra egna hallonröda gungor.

Foto: Trollmor

Stumpatrollet fångad i förtjusningen över sin nya klänning.
Som hon uttryckte det:
- Det är så mycket snurr i den!


Foto: Trollmor

Hos vår minsting är det gott om fart i de små benen.
Snabba varv med skottkärran som liten trädgårdmästare i trivsamt sällskap med pappa.
Det är till att sås andra små frön.

Foto: Tollmor

Trappbaddropp.
Härliga jordbetäckta ungar bad om bad i sina baddräkter.
Visst fick de det.
I väntan på solvarmt sjöplask fick de hoppa i badkaret som två jordgummor.
Årets chokladblomma kan ni se skymta fram där bakom röddräkterna.
Jag brukar inhysa en varje år på trappen som jag doftar på om sommarkvällen.
Det har varit en härlig helg med mycket trädgård som gör gott för kropp och sinne.
Även en jordgumma modell större kunde ses tassa omkring med ett leende på läpparna.

~ Gröna hälsningar Trollmor ~

Blommor, sol, färg och doft.

Foto: Trollmor

Nu grönskar det.
"Så drick, min vän, drick sol och doft,
ty dagen den är din."
Vacker namnsdagsbukett från mormor & morfar till vårt Stumpatroll som bär en annan blommas namn, nämligen Linnéa.
Här förenas ljuvlig liljekonvalj, gullviva och daldocka.


Foto: Trollmor

I solens varma strålar bjuds på fika.
Rabarbertosca och len vaniljsås.


Foto: Trollmor

En kär sysselsättning i repris, trädgårdstoner.
Att måla ute i trädgården till ljudet av humlesurr.
Solstrålegult.
Gräsmattegrönt.
Syrenlila.
Inspiration runt omkring finns det gott om.


Foto: Trollmor

En skimrande krona till ett stundande älvbröllop.


Foto: Trollmor

I en glänsande vattendroppe anas en egen liten värld.
Det stora i det lilla.


Foto: Trollmor

Även här.
I Stumpatrollets glasögon skönjes dagens konstverk.
Vad vi målade?
Massor med roliga apor såklart.
- Mamma, måla en apa!
- En till!
Och det gör jag så gärna.

~ Kramar Trollmor ~

Förgät mig ej

Foto: Trollmor

Underbart. Det är.
Att få gå ut i trädgården och mötas av allt som väckts till liv efter en tids slummer.
Ivriga barnafingrar kring tilltufsade blommor.
- Till dig mamma!
Förgätmigej.
Som små blå sjöar att segla runt i,
i ett hav av grönska.
Och även inuti, med vackre vännen min.
Förgätmigej.

Foto: Trollmor

Finna skatter att bära med sig.
Kraft i det som växer.
Gott för själen.

Foto: Trollmor

Och för magen :-)

Foto: Trollmor

- Tittut, tittopp,
nu sticker han opp,
nu hälsar han glatt med sin röda topp
och svaras av kvittrande fåglars tropp:
- Välkommen hitopp,
välkommen, välkommen Rabarberknopp!
(Ur Görans Bok)

Foto: Trollmor

Här är ett annat par som gör mig lika pirrigt glad var gång de dyker upp.
Se hur de redan börjat öva på sin virvlande dans.
Jag inväntar med spänning premiären då de iklär sig sina vackra sidenkjolar.
Musiken spelar upp och allt blir till magi.

Foto: Trollmor

Naturen är verkligen en gåva.
Så okonstlat ren och vacker.
Tittar upp och ser hur något litet balanserat och fnissande bundit en rosett kring grenen ovanför mitt hår.
Tack.

Foto: Trollmor

Satt inne vid köksbordet och fick se något rosa som pockade på uppmärksamhet lite längre bort i trädgården.
Nyfiket tassade jag ut och fann dessa små hjärtan.
Glädje det mig gav.

Ett innerligt tack till alla ni fina som lämnat så varma hälsningar till mitt tidigare inlägg om vår älskade Varg.
Var gång jag läser dem känns det som att få en mjuk kram av en vän.
Tack.

Det blev en lång paus för min del, men var sak har sin tid får jag tänka.
Nu hoppas jag att lusten att åter tassa här på Pepparkaksvägen får lov att stanna.
Väl mött igen!

Förgätmigej. "Denna täcka blomma betraktas sedan gammalt såsom en kärlekens och vänskapens minnesblomma."
- C. F. Nyman, Utkast till svenska växternas naturhistoria I, 1867.

~ Många kramar Trollmor ~

Vinterland

Foto: Trollmor

Längst bort i trädgården var det något som gnistrade och lockade.
Ett gyllene äpple.
Precis som i sagans värld.
Jag kan inte låta bli att fundera kring vad som kanske skett om jag varsamt plockat ned det i min hand.


Foto: Trollmor

I en annan del av snöriket och många snöflingesteg längre nedåt fann jag dessa rödkindade frukter.
Äppelluvor.
Det enda som saknades var en liten dinglandes garnboll på var och en.


Foto: Trollmor

Men vad gör väl det när man kan ha så här kul.
Ett äppelpar blir till ett byxpar som far i en kittlande fart nedför frostig gren.
Hej vad det går! Ooooiiiiih!


Foto: Trollmor

Rosig om kinderna beundrade jag denna lilla söta fågelvän.
Fast ska jag berätta en hemlighet?
Egentligen är detta en förtrollad grävling från långt, långt in i skogen som har fått sig en dunklänning till låns av en snäll skogsälva.
Jag kom precis lagom för att hinna få se hur den landade högst upp på spiralen, rutschade sig förtjust ned och nöjd belönade sig med några goda frön.
Rakt då ingen mes.


Foto: Trollmor

Mitt i ett vackert vinterland.

~ Kramar Trollmor ~

Blomman vid dörren

Foto: Trollmor

Utanför vår dörr huserar denna blomma.
Den flyttade in hos oss alldeles av sig själv några år efter att vi flyttat hit.
Precis som om den fann sig tillrätta just där.
Jag finner det mycket roligt och småler både en och annan gång när jag blir välkomnad hem av vårt Kungsljus.
Någonstans där i början av de första åren när jag och M blivit tillsammans hade han stort nöje i att namnge de flesta blomster till just Kungsljus.
Bara för att reta mig :-)
Nu har han alltså ett alldeles eget så nära huset det bara går.
Det är bara det att i år fick även blomman hyresgäster.


Foto: Trollmor

Jag tycker att de är vackra.
Men de var många. Och de var hungriga.
Så nu står bara skalet kvar och vajar när vinden dansar runt husknuten.
Som en siluett eller skuggan av en kung.
Nu undrar jag om någon av er månne kan skänka lite ljus över denna blomma.
Eller snarare över vad det var för några gynnare som fann den så delikat?
Någon som vet?
Väl mött.

Uppdatering:
Jag fick svar från Naturhistoriska Riksmuseet.
Det är en växtstekellarv, ingen fjäril som jag trodde.
Intressant.
Passar på att önska er en Trevlig helg!

~ Kramar Trollmor ~

Älvstoft

Foto: Trollmor

I den sena kvällningen tassade jag försiktigt fram.
Jag önskade så innerligt få en glimt av svepande kjolar och lätta små danssteg.
En föraning låg kittlande i luften.
Ikväll, ja, då ville magin infinna sig.
Jag hade lyckats finna på var de små älvorna gömmer sin vackra orangeröda beklädnad.

En tur kring huset och så tillbaka.
Och se, de har hunnit beströ den hemlighetsfulla kapseln med älvstoft.
En öppning, en glimt.
Nu ligger kjolen där, så prydligt ihopvikt, och bara längtar efter nätta små fingrar.


Foto: Trollmor

Kvällen fortskred och jag väntade i förundran stilla.
Kanske, kanske om jag så var riktigt tyst önskade de visa sig.
Ett lätt prassel bland löven.
Någonstans ovanför huvudet, just vid trädet där jag satt tillbakalutad.
Dämpade skratt och förtjusta hyssjanden.
Något som plötsligt glittrar till framför mina ögon.
Älvstoft.


Foto: Trollmor

Morgon råder och jag vaknar sakta till av fågelkvitter.
Den mest ljuvliga kjol ligger draperad en handsvidd bredvid mig.
Två små dansskor får nu vila ut, varsamt placerade på en sidenflik.
Älvstoft.
Nedsinglat över mina ögonlock.
Magiskt sömnstoft.
Jag drar mig till minnes att någonstans i nattens timmar,
log jag åt ljudet av en böljande melodi och skratt som värmde min själ.

Älvstoft.

Skrud

Foto: Trollmor

Ni kanske kommer ihåg monsterbladet från vårt hemliga äppelträd?
Nu är det ju så att vi faktiskt har ett äppelträd till.
Med som synes fler än ett endaste äpple.
Trots det så är det ett retsamt träd:

Jag känner en skrockande äppelfura,
ni må tro det mig försöker lura.
Det flinas och blinkas och tungan räckes ut,
det släppes äpplen i knoppen med ett barkande flin.
Men efter en kärnfull dust jag segrar till slut,
och skuttar därifrån med äppelfamn och rödkindad min.

Slår mig ned och mumsar bredvid en rogivande lavendelkör som stillsamt vyssar ett vissnande löv till vila.




Foto: Trollmor

Blickarna vänds uppåt när ytterligare ett sömnigt löv singlar ned.
Som små galgar i naturens klädkammare hänger de där och dinglar, näsorna.
Och visst är det snart dags att byta klädnad.
Den mer färgsprakande kostymen bytes då mot en mer vilsam vit.
Under tiden bjuds vi på glitter och paljetter i det sista framträdandet.
Sedan länge utsålt. I hänförd tacksamhet ger vi vårt bifall.
Höst. Fall. Stundande snöfall.

Foto: Trollmor

Föreställningens skimmer kastar ett varmt ljus även inåt.
Skingrar mörkret och sprider glädjen.
In mot det varmaste röda.


Foto: Trollmor

Röda spirande känslor.
Förväntan.
Tills vidare lite av skogens, sedan en tid tillbaka, utsmyckning.
Skrymtjulpynt.
Håll till godo.

Foto: Trollmor

**********************************
Jag har blivit utmanad av kära Poppins
En utmaning som består av att be 5 bloggvänner beskriva min blogg med ett ord.
Så jag frågar nu:

* Speja
* Alviken
* Jag blommar
* Lusthuset
* Min skattkammare
... samt Poppins i retur ;-)

vill ni?



*******************************



~ Kramar Trollmor ~