Förgät mig ej

Foto: Trollmor
Underbart. Det är.
Att få gå ut i trädgården och mötas av allt som väckts till liv efter en tids slummer.
Ivriga barnafingrar kring tilltufsade blommor.
- Till dig mamma!
Förgätmigej.
Som små blå sjöar att segla runt i,
i ett hav av grönska.
Och även inuti, med vackre vännen min.
Förgätmigej.

Foto: Trollmor
- Tittut, tittopp,
nu sticker han opp,
nu hälsar han glatt med sin röda topp
och svaras av kvittrande fåglars tropp:
- Välkommen hitopp,
välkommen, välkommen Rabarberknopp!
(Ur Görans Bok)

Foto: Trollmor
Här är ett annat par som gör mig lika pirrigt glad var gång de dyker upp.
Se hur de redan börjat öva på sin virvlande dans.
Jag inväntar med spänning premiären då de iklär sig sina vackra sidenkjolar.
Musiken spelar upp och allt blir till magi.

Foto: Trollmor
Naturen är verkligen en gåva.
Så okonstlat ren och vacker.
Tittar upp och ser hur något litet balanserat och fnissande bundit en rosett kring grenen ovanför mitt hår.
Tack.

Foto: Trollmor
Satt inne vid köksbordet och fick se något rosa som pockade på uppmärksamhet lite längre bort i trädgården.
Nyfiket tassade jag ut och fann dessa små hjärtan.
Glädje det mig gav.
Ett innerligt tack till alla ni fina som lämnat så varma hälsningar till mitt tidigare inlägg om vår älskade Varg.
Var gång jag läser dem känns det som att få en mjuk kram av en vän.
Tack.
Det blev en lång paus för min del, men var sak har sin tid får jag tänka.
Nu hoppas jag att lusten att åter tassa här på Pepparkaksvägen får lov att stanna.
Väl mött igen!
Förgätmigej. "Denna täcka blomma betraktas sedan gammalt såsom en kärlekens och vänskapens minnesblomma."
- C. F. Nyman, Utkast till svenska växternas naturhistoria I, 1867.
~ Många kramar Trollmor ~
















































