Tid

Foto: Trollmor

Så mycket.
Tid.
Som passerat.
Som passerar.
Jag vill göra.
Ett försök.
Att vara.
Här.
Och.
Nu.
Jag vet.
Att.
Jag lär mig.

~ Kramar Trollmor ~

Pirr

Foto: Trollmor

Tänk, imorgon fyller Stumpatrollet 6 år.

Förundras över hur snabbt tiden går.

I fredags var det sista dagen på dagis.

Goda kramar utdelades samt en och annan fjäril och trollslända :)

Till hösten väntar förskoleklass.
Anteckningsblock och penna nyttjas redan flitigt.

Stora tjejen.
Det är med stolthet jag ser henne växa med allt vad det innebär.
Hon har ett varmt hjärta däri mycket ryms.
I magen har det varit mycket pirr. Fjärilsfladder kan anas.
- Hur många dagar är det kvar mamma?
Bara en natt kvar nu.
Sedan den hägrande födelsedagen.

Foto: Trollmor

Paketerna fotade jag i smyg i strålande solsken på balkongen tidigare idag.
Jag hoppas den vill lysa över oss även imorgon då det vankas kalas för familj och vänner.
Nyvaket sömnvarmt troll, leendes, till ljudet av pappersprassel.
Fladdrande färggranna ballonger i grindstolparna.
Grattiskramar.
- Hurra, hurra hurra!
Grädde i glada mungipor.
Söta jordgubbar.
Trio i små kompisgummor.
Barfotabus i kittlande gräs.
Förtjusta skrik när vänner ger.
Omtanke. Närhet.
Familj.
Kärlek.
Till och från.
Det pirrar inombords även hos mig.
Min fina tös.

~ Kramar Trollmor ~

Saknad

Foto: Trollmor

Idag är det ett år sedan vi fick ta farväl.
Men det känns som igår.
Jag är så glad att du,
min vackre vän,
fortfarande finns
med mig.
När jag grät för att din doft
började försvinna från din fäll,
och jag långt senare fann en sjal som luktade så
mycket dig.
Så helt oväntat. Lycklig.
Jag hör dig tassa
uppför trappan.
Den lilla dunsen
när du lägger dig ned och rullar ihop dig
med nosen bakom svanstippen.
Alla dessa självklara ljud
som är en del av oss.
Alltid.
Vid vissa platser
omsluter du mig.
Där finns bara du.
En tröst när allt
jag skulle önska,
vore att åter få vila ansiktet i din mjuka päls.
I skogen när jag går vår tur,
väntar du på mig.
Spänd och ivrig.
På din sten.
Med en buff bakifrån,
mot min hand.
Förbi i full fart för att sedan
vänta in mig.
Dina mörka ögon i mina.
- Kom nu!
Jag är så tacksam för detta.
Min vackre vän.
Allt jag vill är att få vila,
mitt ansikte i din mjuka päls.
Du tassar bredvid.
Fortfarande.

Min vackre vän.

~ Trollmor ~

En god fortsättning

Foto: Trollmor

Varje dag hela detta år har jag en ny liten text från berättelserna om Narnia att se fram emot.
Tack vare denna bok med min barndoms hjälte.
Från 4 januari:

EN KÄNSLA AV FÖRUNDRAN
- Ryktet säger att Aslan nalkas - kanske har han redan stigit i land.
Och nu hände något mycket märkvärdigt. Barnen visste lika litet om Aslan som du, men i samma ögonblick bävern nämnde hans namn fylldes de av en underlig känsla. Det kanske har hänt dig i drömmen någon gång att någon säger något som du inte förstår - du vet bara att det är oerhört betydelsefyllt. Ibland kan det vara något hemskt som förvandlar hela drömmen till en mardröm, och ibland är det något så obeskrivligt ljuvligt att du kommer ihåg den vackra drömmen i hela ditt liv och önskar att du kunde få drömma den igen. Så var det nu. När barnen hörde namnet Aslan, var det som om någonting hade skälvt till inom dem. Edmund fylldes av en egendomlig fasa. Peter kände sig plötsligt modig och äventyrslysten. Susan kände det som om en underbar doft eller en ljuv melodi hade dragit förbi. Och Lucy fylldes av samma känsla som man får när man vaknar en morgon och upptäcker att jullovet har börjat eller att sommaren är här.
Häxan och lejonet.

Nyckeln i mossan på fotot ovan går till en av våra garderober här hemma i huset ;-)


Foto: Trollmor

Tidigare idag dansade och plundrade vi ut julen.
Änglar, glimmande stjärnor och hjärtan plockades ned i prassliga påsar och gamla kartonger.
Till sist när granen endast bestod av de barr som lyckats klamra sig fast var det något som skymtade under de nedersta grenarna. Två påsar med smågotter. Lycka.
Det känns fint att kunna få säga att idag har det fått vara en bra dag.


Foto: Trollmor

TACK för alla fina ord och varma hälsningar till mitt förra inlägg.
Ja, visst är det så att det ligger något bakom berättelsen.
Kort efter jag skrev den kom ytterligare en stark vind och blåste lövet vidare rakt in i en vägg.
Det föll ned på grusgången. Sönder.
Lövet är jag. Och jag fick gå hem från jobbet och rakt in i en sjukskrivning.
Kroppen och hjärnan sa ifrån helt av total utmattning och stress.
Idag känns det bättre och jag ska om några dagar försöka börja jobba igen.

Under detta år vill jag kunna vara snäll mot mig själv.
Ett ledord som jag bär med mig är lust.
I texten Tappa fästet jag skrev finns ordet tillbaka med.
Jag vill inte tillbaka till där jag var, däremot vill jag tillbaka till mig själv.
Om än på nya vägar och på nya sätt.
Jag tänker mig två följeslagare på den vägen.
I sinnet min barndoms Aslan och i hjärtat min vackre vän Vargen.
Och så kniper jag en tass eller två.

Önskar er alla ett bra 2012.
Väl mött igen.

~ Kramar Trollmor ~

3 år

Foto: Trollmor

Häpp!
Så fort känns det. Som om någon bara lyckats knäppa till med fingrarna.
Litet stort Längtanshjärta har fyllt 3 år.
Hon är allt e leta ap (på ren östgötska),
så en liten pälsklädd vän fick lov att flytta hem till henne.
De fann varandra direkt :)

Foto: Trollmor

Även gästerna fick välja sig en liten apa och plocka en skumbanan.
Umpa, umpa fallerallera!
Hurra!


Foto: Trollmor

Tårtan bjöd in till förtjusta fniss med sitt stora hallonröda hjärta.

Foto: Trollmor

Dagens lilla cirkusartist bytte snabbt födelsedagskostym.
Ny klänning, diadem och snurrande paraply.
Som en liten lindanserska.
Och det beskriver henne ganska bra.
Alltid redo för nya oväntade påhitt, orädd och lyckas nöjd ofta befinna sig i blickfånget.
För att landa mjukt i en smilgrop.


Foto: M

Mycket lek och bus blev det och förtjusta skrik ljöd i manegens gröna matta.
Både Längtanshjärta och Stumpatrollet befann sig både högt upp i starka armar,
runt i virvlande dans och något mer...... överraskande.......
....inrullade!
Kvällens specialföreställning - kebabinrullning med liten tös :)
Mycket nöje!


Foto: Trollmor

Det var två väldigt glada flickor som till slut somnade när väl ridån gick ned.

Själva avnjöt vi aftonen vidare i goda vänners sällskap.
Skratten och applåderna klingade när natten gjorde sin entré.
Varma till sinnet vinkade vi sedan godnatt .

~ Kramar Trollmor ~

5 år

Foto: Trollmor

Äntligen!
Lyckan var stor när den efterlängtade cykeln rullades ut ur garaget med färgglada ballonger.
Och mitt lilla Stumpatroll känns plötsligt som mitt stora fina troll.
Vad hände? :)


Foto: Trollmor

Jag hade en annan överraskning till henne.
Fjärilsbollar.
Hon är mycket förtjust i fjärilar och blir alltid lika uppspelt när en liten bevingad vän fladdrar förbi.
Den får mer än gärna slå sig ned på ett grässtrå eller en blomma en stund för att studeras lite närmare.
Det gladpirrade till inombords när jag såg hennes min.

Foto: Trollmor

Det prasslades med paket och byggdes fotbollsmål.
Vi sjöng och hurrade.

Foto: Trollmor

Små fötter som sprang omkring på gräsmattan och fångade klöverblommor mellan de små "tånena".
Stora fötter som försökte skjuta mål på födelsedagsbarnet.
Det gicks uppochnedskottkärra, plingades på cyklar och busades.

Foto: Trollmor - Vännen S med söta K

Det mumsades tårta.
Och promenixades dockvagnspromenader.
Ögon och små Hello Kitty-läppar som glänste ikapp :)


Foto: Trollmor

Den finaste gåvan gavs då jag innan kalaset håvades in i köket av min dotter.

- Mamma, hur skriver man jag älskar dig?

Älskade ungen min.

~ Stor kram Trollmor ~

Smultronpirr

Foto: Trollmor

Imorgon börjar första riktiga semesterdagen.
Ljuvligt och så efterlängtat.
Söta dagar likt smultron som åker rutschkana på ett grässtrå efter varandra.
Smultronpirr.

Foto: Trollmor

Någon som kommer vakna med pirr i magen imorgon är Stumpatrollet :)
Hon fyller 5 år, så det vankas födelsedagskalas!
Mitt lilla stora underbara troll i full fart framåt.
En fjäril som fladdrar längs en solbelyst väg i skogen.
Nyfiken och klok.
Samlandes gyllene nektar som hon så gärna delar med sig.

Foto: Trollmor

Imorgon har jag valt att överraska henne med just fjärilar.
Det fladdrar till av lycka i min mage över att få dela dagen med henne.
Jag tror jag vet vad det är.
Smultronpirr.

~ Kramar Trollmor ~

Sorg

Foto: Trollmor

Vår vackraste vän finns inte mer.

Klockan visar endast 4 på morgonen när vi går vår sista promenad tillsammans hemmavid.
Vi försöker göra oss redo inför den många mil långa färd vi snart ska göra för att äntligen få ett svar.
Allt är tyst och det känns som om det bara är vi två i hela världen.
I backen en bit bort får vi syn på en hjort, ståendes alldeles stilla där mitt på vägen med sina ståtliga horn, och den möter oss med blicken.
När vi en stund senare ska korsa samma väg klövar ett rådjur i full fart mot oss.
I samma ögonblick får jag syn på en räv som slinker ned bland buskarna längre fram.
Djupt inom mig vet jag, och förstår, hur denna vår sista resa tillsammans ska sluta.
Skogens djur säger nu ett vackert farväl till min vän som tassat i deras rike så länge.

Vi delar denna långa dag nära, nära varandra.
Min hand som smeksamt inte kan sluta stryka hans tjocka, mjuka päls.
Värmen.
Doften.
Bruna, kloka ögon som möter mina och känner min sorg.
Den allra sista omfamningen, mitt ansikte vilandes mot hans bröst.
Vi får besked om hur illa det är.
Tar det svåraste, men samtidigt det mest självklara valet.
Av kärlek.
Låter honom få somna in. Utan någon mer smärta.
Känner en djup frid, men samtidigt brister mitt hjärta.
På väg hem, efter bara en kort stund i bilen, korsar en kvinna på skidor vägen.
I en lina framför henne tassar en hund i dragsele. De är ute på färd.
Precis såsom jag och Vargen så många gånger gjort.
Där och då, tror jag att han säger farväl.
Och det skänker mig tröst.


Foto: Trollmor

Idag har jag begett mig ut i skogen.
Vandrat vår väg.
Ensam.
Kom på mig med att nästan stanna till och vänta in honom.
För att i nästa sekund känna hur han finns där före mig på stigen med snöpudrad nos.
Kom då matte! Sätt fart!
Ivrig.
I fickan bär jag med mig godis.
Beger mig spänt av mot hans stora sten på vilken han brukar hoppa upp.
Och där på sitt eget sätt pratsjungandes be om en godbit.
Jag klättrar upp och sätter mig där, plockar fram en handfull och lägger i snön bredvid mig.
Känner närhet.
Han är med mig.
Där och då.
Och hela vägen hem.

Min vackre och bäste vän.
Ger mig tröst.
Då som nu.


Foto: M

I förtröstan

Foto: Trollmor

Så var då årets första semla inmundigad.
Ja, någon kunde inte hålla sig längre ;-)
Givetvis med tillhörande gräddklick på nosen och den goda eftersmaken av kardemumma.


Foto: Trollmor

Lite försmak av vad som komma skall bjuder till lyst på köksbordet.
Nog för att jag gärna behåller det vita landskapet ännu för en stund.
Singlande snöflingor skänker frid och vila i mitt sinne.
Jag välkomnar sedan pirrigt drippelidroppet med smak av vår och glädjekvittret från var gren, men önskar ändå lite till av kung Bores frikostiga gåvor.


Foto: Trollmor

Att få vara i kärlek och omtanke är något som betyder extra mycket här hemma just nu.
Och favoriterna Woody och Jessie delar gärna med sig till oss alla.

Vi har fått jobbiga besked gällande vår allra bäste vän Vargen, och nu väntar vi på ytterligare svar.

Svanstippen är således ömsom uppe i luften för att plötsligt dala ned.
Men jag försöker hålla modet uppe och kniper en tass hårt.
Och så borrar jag in ansiktet i hans varma, mjuka päls.
För där vill jag stanna kvar.

~ Kram Trollmor ~

Känsla att bevara

Foto: Trollmor

Fikatroll.


Foto: Trollmor

Glädjetroll.

Foto: Trollmor

Trollkänsla.

Dagen bevaras i just denna rosa känsla.
Suddigt, javisst. Men med gladpirr i magen.

~ Kram Trollmor ~

Julhälsning

Foto: Trollmor

... från oss på Pepparkaksvägen.

Vi önskar er en fröjdefull jultid.

Kramar,
Trollmor & M,
Stumpatrollet, Längtanshjärta & Vargen

En busa och en massa monster

Foto: Trollmor

Vi har med sång och prasslande paketer firat vår busunge som fyllt 2 år.
Under glada hurrarop vid kalasbordet spred sig hennes leende snabbt till ögonen och hon tindrade stort som den lilla stjärna hon är :-)
Poppis blev Pippiväskan. Stora damen i ett huj!
Med den stolt på armen var hon redo för utflykt med goda vännerna någon dag senare.


Foto: Trollmor

Är man en stor liten bustjej så vankas det med all säkerhet monsterbollar.
Några nafs och de var mystiskt borta.


Foto: Trollmor

Mormor & morfar kom med den ljuvligaste lilla buketten till Längtanshjärta.
Krukan pryddes passande av ett hjärta på ena (andra) sidan.
Så rart.


Foto: Trollmor

Pippi la, la, la, la la!
låter det ljudligt när hon gungar och vill ha
- Meeer fart!
Och Stumpatrollet hjälper så gärna till :-)


Foto: Trollmor

Jag tror allt vi har en liten akrobat utan hämningar här ;-)

I beundran och förundran.
I min famn.

~ Kram Trollmor ~

Vila i grön famn

Foto: Trollmor

Som ni säkert har förstått är det i skogen jag trivs som allra bäst.
Med min familj.
Där hämtar jag kraft och vilar ut.
Därför passar vi på att vistas däruti den gröna famnen så mycket vi kan nu när vi har semester.
I sol. Och i regn.
Jag bjuder med till två skogsturer denna gång.
På den första sken solen helt underbart.


Foto: Trollmor

Mannen i huset har visst fått span på något lockande :)
Ja visst ja, en bullfärdkost smakar mums bland blad och mossor.


Foto: Trollmor

Tänk vad trevligt det är när naturen sedan bjuder påtår på turen att ta med hem.
Gissa vad som finns i påsen?
Skogens guld.
De kantarellsmörgåsarna försvann i rask takt vill jag lova.


Foto: Trollmor

Jag hade lovat mina små troll att baka nya utflyktsbullar.
Att få stå med händerna i en deg ger även det en skön ro.
Knåda, forma, dofta, smaka.
Meditation för sinnet.


Foto: Trollmor

Nästa tur bjöd på strapatser då bron över bäcken visat sig ha rasat sedan sist.
Stumpatrollet funderar som bäst på hur vi ska ta oss över.
Mannen vet på råd och balanserar över hela familjen :-)


Foto: Trollmor

Även här har vi lyckan att få bli svampfinnare.
5 hela kantareller! ;-)


Foto: Trollmor

Jag tror att fikat i regnet lockade desto mer.
MER fika i skogen tyckte jag mig höra mellan furorna.
Idel öra.


Foto: Trollmor

Nu är det nästan så man funderar om någon där uppe är väldigt förtjust i sin vattenkanna?


Foto: Trollmor

Denna tur gav regn.
Men härlig ändå.
Stora pussar att kasta stenar i med ett ploppande plums.
Två stora tranor som ljudligt flög över våra huvuden.
Vargen som blev full i bus.
Trollungar som så uppenbart fylls av samma lycka.
Mitt bland blåbärsris, stubbar och hoppmossa.


Foto: Trollmor

Tack för att ni slår följe med oss på vägen.
Det känns fint.

~.~ Storräven låter hälsa och tackar för era fina hälsningar och goa kramar i förra inlägget ~.~

~Varma kramar till er alla, Trollmor med familj ~

Att inte finna ord

Ena stunden sitter vi och njuter glass, sommar och semester.
Då. Ett samtal bort.
Så ringer telefonen.
Kära far har fått åka in akut med ambulansen.
Han har svårt att prata säger mamma.
Tusen tankar far kring som sorgmantlar längs en skogsväg.
Älskade morfar. Bästa skogsluffarkompisen man kan ha.
Den vanligtvis så välkända och välfyllda ryggsäcken ersätts med vassa klor som hugger sig fast i ryggen. Hårt.
I magen som brukar bjudas på mjuka pannkakor bor nu istället något argt som sparkar och slår.
Det gör rent fysiskt ont.

~.~

Några dagar senare.
Stumpatrollet har hoppat upp på morfars sjukhussäng.
Mumsandes av hallon och druvor som mormor har med dit.
Morfar bjuder som alltid lika generöst till sina flickor.
En kommentar om något. Oväsentligt säger far.
Han har så rätt.
Det enda som spelar roll nu är den bilden jag ser framför mig.
Och i morfars ögon.
Kärleken.

~.~

Här. Och. Nu.
Oändligt tacksamma har vi nu morfar hemma igen.
Storräven.
Lillräven är så lycklig så det spritter i tassarna över att åter få dras lite i rävrompan.
I sinom tid få vandra sida vid sida igen på den där skogsvägen.
Framför fladdrar plötsligt en fjäril till och sätter sig på ett grässtrå invid dikesrenen.
Två par ögon ser det samtidigt.
Och tillsammans.

~.~

Min käre far råkade ut för en stroke som satte sig på den delen i hjärnan där talet finns.
Orden har han åter funnit igen.


Foto: Trollmor - Far, Storräven

~ Kram Lillräven ~

Fira fyra

Foto: Trollmor

Förstår inte hur det har gått till,
men i ett slag har mitt lilla Stumpatroll blivit 4 år.
Födelsedagen firades under en strålande sommarsöndagssol.
Barnen sprang ivrigt omkring på gräsmattan och fångade klöver mellan de små tårna.

Alltmedan morfar och farfar fann behaglig svalka i hammockens mjuka gunga.


Foto: Trollmor

Mormor uppvaktade med ett fjärilshalsband och jag hade bakat fjärilsbakelser.
Min tös är nämligen förtjust i de bevingade små vännerna :-)

- Titta, en fjäril mamma!


Foto: Trollmor

Jag hade även passat på att trilla förtrollade drakbollar.
De rullade raskt ned i magen.
Sedan kunde man om man så önskade följa strösselspår i var och varannan mungipa.


Foto: Trollmor

Lyckades fånga den sötaste lilla trion under en kort sittapårumpanstund.
Stumpatrollet, finaste Skruttan och så Längtanshjärta.
Sekunden efter flög de iväg i gröngräset igen på barfotafötter med sommarsken i blick.
Som små födelsedagsfjärilar.


Foto: Trollmor

Ett fyrfaldigt leve!
Hurra, hurra, hurra, hurra!

~ Kram Trollmor ~