måndag 30 juli 2007

Tass efter stass


Foto: Trollmor

Precis så här känner jag mig just nu.
Jag och M har varit i stora staden idag och gått, gått och så gått lite till i affärer.
Så nu är jag helt slut.
Förutom den vanliga sortens trötthet i kroppen som man brukar få efter en dags spring på staden, som i och för sig är en rätt skön sorts trötthet (shopping!), så är jag även trött rent psykiskt.
Jag har problem med magen som gör att jag allt som oftast måste illa kvickt uppsöka en toalett.
Detta gör att jag hela tiden måste ha full koll på var närmsta toalett är och så samtidigt inte försöka tänka på just magen.
Det säger sig självt att det blir en ond cirkel.
Och det tar mycket kraft från mig. Så det är lite tudelat med att gå på stan för min del.
Dagen blev i alla fall mycket lyckad!
Jag har förhoppningsvis hittat en mycket fin klänning (och hoppas att den nu kommer in i rätt storlek under morgondagen) och shoppat en massa roliga & fina saker (det kommer nog lite bilder i morgon när jag piggnat till igen).
Så har jag givetvis haft det trevligt med kära M.
Vi går inte på stan alltför ofta tillsammans kan jag säga.

Bilden ovan är på en krukros som Stumpatrollet fick av farmor förra sommaren när hon bara var några veckor gammal.
Jag planterade sedan ut den i trädgården och nu har den slagit ut till min stora glädje.
När jag höll på och fotade tänkte jag att jag hade tur eftersom blomman just då hade besök av ett litet flygfä som visst var en riktig linslus.
Jag fick ta både en och tre bilder och den satt snällt kvar. Efter ett tag såg jag dock att den nog var lite väl slö i solen och helt enkelt hade sussat in.
Den fick en vacker bädd i alla fall.

Vad tusan jag har fotat nedan kanske någon vän av ordning undrar. Jo, tittar man noga så ser man en rätt så lerig padda strax under löven.
Ikväll när vi kom hem så satt det två stycken i varsitt hål och hade lerfestival på varsitt håll.
Imorgon ska de få sällskap av två stycken kompisar som jag hittade idag och blev spralligt lycklig över.
Snart ska jag också gotta ner mig, inte i lera som man kanske skulle kunna tro, utan under täcket. Nöjd och belåten med dagen.
Först ska jag allt ta en liten bloggpromenad och läsa allt trevligt ni skriver om och titta på vackra bilder.
Jag sitter här redo med en stor kopp te nämligen.
M undrade i bilen på vägen hem (eller det var snarare ett konstaterande):
- Nu har du allt abstinens va?!
Om jag har!
Kram Gegga!



Foto: Trollmor

lördag 28 juli 2007

Fylla på förrådet


Foto: Trollmor

Idag kände jag verkligen att jag behövde komma ut i skogen.

Jag behövde ladda energi eftersom jag mår lite sisådär just nu.
Då är skogen som balsam för själen.


Foto: Trollmor

Sist jag gick här så plockade jag lummer inför den stundande julen.
Verklig kontrast mot idag då solen silade ned genom träden och det var varmt.



Foto: Trollmor

Ja, nu befinner jag mig på samma plats som förra helgen.
Skogsbacken ned mot sjön om någon kommer ihåg.
Idag hade min far turen att gå på husgrunden efter den boning som legat där och jag blev genast ivrig och ville att han skulle visa var.
Tänk att få bo där. Jag undrar så hur det sett ut.
Kanske finns det någon gammal bild att få tag på någonstans.


Foto: Trollmor

Precis intill låg denna tingest. Jag har ingen aning om vad det kan tänkas vara eller hur gammal den är.


Foto: Trollmor

Ytterligare ett minnesmärke.
I bakgrunden skymtar min papperspåse. Däri ligger guld.



Foto: Trollmor

M frågade när jag kom hem om jag ville ha kantarellstuvning på smörgås.
Om jag ville.

torsdag 26 juli 2007

Love is in the air


Foto: Trollmor



Foto: Trollmor



Foto: Trollmor



Foto: Trollmor



Foto: Trollmor

Ibland behövs inga ord.

onsdag 25 juli 2007

Utgrävning & geggamoja


Foto: Trollmor

På min dagliga grod- & paddkolltur fann jag ikväll något annat liggandes i leran.
Döm om min förvåning när jag efter ett litet bad av filuren i ett av vattenhålen fann mig stå nos mot nos med en tapir!
Vi kan snart konkurrera ut Kolmårdens safaripark här hemma.
Nyfiken på detta djur gick jag in och googlade lite:

Tapirer är en familj i ordningen uddatåiga hovdjur.
De har ett lite lustigt utseende med sin 35 cm långa snabel som den gillar att vädra med samtidigt som den spärrar upp ögonen.
Tapirer är rätt så skygga djur och brukar ta skydd i vattnet vid fara. (Källa: Wikipedia)


Hmm, är detta vad som blir följderna av klimatförändringarna och allt regnande?


Foto: Trollmor

Här är ett av våra tidigare arkeologiska fynd.
Rikt djurliv som sagt.
Den ska fixas till och få en plats på den tillblivande uteplatsen.


Foto: Trollmor

M går inte av för hackor han inte.
Ikväll har han och vännen F slitit hårt i sitt anletes svett.


Foto: Trollmor

De fick lova mig att de skulle ropa när all den härliga smeten var färdigvispad (bakskadad, jag?) så att jag fick titta på.
Det var inte för inte som jag kallades Gegga när jag var liten.



Foto: Trollmor


Det pytsas i i stora formar...
Gamla trälister mot rabatten ska bort och ersättas med dessa mer hållbara.


Foto: Trollmor

Här har vi en padda (stor!) som gjorde klokt i att fly fältet nu när de börjat gjuta.
Jag har bett dem att titta noga innan de häller ut geggamojan, vill ju inte att någon av de hoppande små vännerna ska bli en gammal fossil.
Vi får väl se vart detta bär av så småningom.

tisdag 24 juli 2007

Mums från Puttes land


Foto: Trollmor

Min snälla och omtänksamma mor kom hit idag och hade med sig sin underbart goda blåbärspaj.
Ett måste varje år när det är blåbärstider! Helt klart min favoritbärpaj.
Det är lite roligt vad man har för traditioner gällande mat & bak.
När det kommer till pajer så måste vissa helt enkelt följa med runt årets växlingar:
Citronmarängpaj till påsk, rabarberpaj framåt vår- och sommarkanten, denna blåbärspaj när det börjar bli blått i riset, plommonpaj mot hösten och givetvis höstpaj med rotfrukter och äppelpaj såklart... hmm, har jag glömt någon tro?
Riktigt mumsigt är det i alla fall.
Om det är någon mer som varit ute i skogen och nu har blå fingertoppar så kommer här hennes recept:

Mammas favoritblåbärspaj:

150 g smör, 1 1/2 dl socker, 100 g mandel, 3 tsk kanel, 1/2 dl mjölk, ca 5 dl mjöl & 1 tsk bakpulver.
Fyllning: Ca 1 1/2 l blåbär, 2 msk socker, 1 msk potatismjöl

Skålla, skala och mal mandeln.
Rör smör & socker vitt och pösigt. Tillsätt mandel, kanel och mjölk.
Blanda mjöl och bakpulver och rör ned. Arbeta degen ordentligt och ställ den sedan kallt ett par timmar.
Kavla ut 2/3 av degen och klä en pajform med den.

Fyll på med bären och strö över socker- & potatismjölblandningen.
Forma längder av resterande deg och lägg över i rutmönster.

Lägg gärna en längd längs med kanten och tryck till med en gaffel.
Ca 40 min i 175 grader.

måndag 23 juli 2007

Vägen hem


Foto: Trollmor

Nu har vi styrt kosan hemåt igen.
Stumpatrollet sitter förnöjt i morfars stora famn och jag vet inte vem av dem som mår bäst.
Det kan till och med vara jag själv vid blotta åsynen av dem två tillsammans.
Bara genom att se dem titta på varandra med glädjen lysande i ögonen gör mig alldeles varm i hjärtat.


Foto: Trollmor

Något annat som gör att jag mår bra är just detta att få finnas till i skogen. Där trivs jag som allra bäst. Det är där både kropp & själ laddar.
Just denna skogsbacke ned mot sjön utövar en speciell lockelse på mig. Det är något som drar, lockar och pockar. Det har det gjort så långt jag kan minnas (visserligen ska vi inte nämna mig och minne i samma mening, men ändå...).
Kanske, kanske har jag någon koppling till platsen i en annan tid, vem vet? Det inte huvudet kommer ihåg kanske själen minns.


Foto: Trollmor

Lite längre fram längs med stigen finns en gammal jordkällare kvar.
Tänk om man kunde få se hur det sett ut här förr i tiden.
Notera den lilla skorstenen (stubben) ovanpå.
Vem vet vem som huserar här nu...


Foto: Trollmor

Likväl som om man kan få se (fula fiskar) oväntade ting när man vänder ansiktet uppåt så kan man få se skönhet när man bara tar sig tid och slår sig ned på marken.
Här ståtar nickmossa.


Foto: Trollmor

Ytterligare längre fram, en bit från stigen, skymtar ett hemlighus.
Man kan sitta vägg i vägg och viska saker till varandra.
Även om jag nu föredrar att huka ned bland blåbärsriset om det pockar på.
Där kan man också få sällskap om man har tur.
Dagen innan kom det en liten fågel och satte sig på en gren precis jämte mig och sjöng glatt en liten truddelutt.
Man skulle kunna säga att vi drillade ikapp.

Vi hade glädjen att få annat sällskap på turen också.
På väg mot sjön fick vi se hjortar som hade kalvar med sig. Tyvärr var jag inte riktigt så rask med kameran.
Och nu på hemvägen när jag passerade en krök stod det en hjort mitt på vägen.
Både den och Vargen lade gasen i botten så jag hade all möda i världen att hålla fast honom. Han blev lite lätt ivrig.
När vi hade stuvat in oss allihop i bilen och for hemåt så dök det upp (ned) en stor rovfågel framför bilen och flög framför oss en bra bit. Det var mäktigt!

Jag vill passa på att tacka för alla andra besök jag får här.
Jag blir så glad! Speciellt tack för alla fina kommentarer jag får av er som lämnar ett litet tassavtryck.
Jag blir som ett barn på julafton.
Stor kram!


Foto: Trollmor

söndag 22 juli 2007

Bredsjön


Foto: Trollmor

Det har varit en fin helg med sol! Så underbart!
Då gäller det att passa på att njuta lite extra.
Igår morse for vi iväg med goda vännerna L & B och åt frukost ute i skogen. Mycket trevligt, det borde göras oftare.
Idag packade vi ryggsäcken och begav oss iväg på en skön skogspromenad till en mysig rastplats vid en sjö.
Vattnet glittrade inbjudande och jag & Stumpatrollet plaskade i strandkanten.


Foto: Trollmor

Tänk att ha en egen eka och ro med lugna tag en tur längs med sjön.


Foto: Trollmor

Bara små fossingar på solvarm brygga.


Foto: Far

Vi bara satt och hade det gott...


Foto: Trollmor

Vargen började klättra i ett träd och vi trodde att han fått solsting tills vi fick syn på en ful fisk på en gren! Inte var dag man ser en gädda bland tallbarren.


Foto: Trollmor

Visst smakar det extra gott med fika ute i skogen.
Med nöjda magar och nybadade tår begav vi oss sen hemåt igen.


Foto: Trollmor

Fortsättning följer imorgon...

fredag 20 juli 2007

PMS (Pling Måste Sötsakstillfredsställas)


Foto: Trollmor

Jag har nu insett att det inte räcker med ett SPAM filter till min e-post.
Någon som vet hur man fixar ett PMS filter?
I veckan landade det ett nyhetsmail från Tasteline i min inkorg.
En glutt så var jag körd.
Tryckte raskt på Skriv ut receptet knappen och skrivaren surrade nöjt ett tag.
Man leker inte med en kvinna som har PMS, det säger jag bara.
Framför allt inte när sötsakssuget slår till för fulla muggar.
Så igår förmiddag stod jag i köket och bakade kakor så det stod härliga till.
M var nöjd, jag höll mig lugn & fin och han fick gott till kaffet!

Pink Swing kallas dessa klassiska jitterbuggare som fått en ny rosa skrud. Receptet hittar ni här.






Denna kaka har det delikata namnet Farmor Ruts mögelkakor.
Tydligen så kallade Ruts barnbarn dem så för att ingen annan skulle äta upp kakorna. Sött! Låter det lockande, klicka här.










Blåbärsmuffinsen
kom till för att jag hade en liten bytta blåbär som stod i kylskåpet och jag var orolig att de skulle bli förstörda. Tro inget annat!
Receptet är ett vanligt sockerkaksrecept fast med blåbär & en stump riven mandelmassa i då.

Ibland
är faktiskt M förstående (eller bara klok för sitt eget bästa).
Tidigare i veckan kom jag nedtassandes till en stunds tv-tittande och finner till min förtjusning en uppdukad ost- & kexbricka på soffbordet.
- Älskling! sa jag.
- Jag vill att du ska komma av dig när du håller på och fräser så sa M.

PMS - When Good Girls Go Bad

torsdag 19 juli 2007

Dagens groda


Foto: Trollmor

Poolpartyt fortsätter visst.
Den här filuren fick jag syn på i ett djupt hål där den gottade sig med en riktig lerinpackning.
Jag var dock tveksam till att den skulle klara av att ta sig upp igen, speciellt om den var avslappnad & go efter kroppsbehandlingen, så jag gav den en hjälpande hand.
Vet inte om den blev så värst glad åt mitt tilltag, det var ju inte så att jag fick en puss direkt.
Hade i och för sig varit schysst att förklara om det plötsligt stått en Prins Charming vid min sida och M hade fått syn på oss...


Foto: Trollmor

Det är viktigt att sträcka ut alla leder minsann. Så där ja!

Själv fick jag mig ett riktigt workoutpass när jag skulle fota den lille krabaten.
De två övre bilderna är tagna med kameran greppad i vänster(!) hand och i en mycket osmidig pose.
Till råga på allt så tog minneskortet slut så jag var tvungen att börja radera bilder också.
Jag vill inte ens tänka på vad jag hade sagt om jag hade tappat kameran där jag balanserade.
Förmodligen så hade min långbente vän tagit sitt längsta skutt ever då av pur chock...


Foto: Trollmor

Jag däremot blir inte ett dugg förvånad om de små liven snart gör en Ernst och inreder vår lergrop.
Välkomna till Sommardoppet!



Foto: Trollmor

Se så de gör det mysigt för sig.
Funderar över vad de kommer att tycka när det börjar att hamras & spikas och själva uteplatsen börjar ta form.
-Schysst, kolla, nu får vi ett soldäck också!
Ja ja, där det finns hjärterum finns det stjärterum eller hur det nu var.

I andra hand


Foto: Trollmor

M (!) kom med den goda idén att vi skulle åka till en second hand butik i stora staden och jag var naturligtvis inte sen att ropa ja!
Jag gick och strosade länge och kikade på allt kul som fanns.
M fick lov att hejda mig lite.
Roligt som attan hade jag i alla fall och fann dessa ting till den trevliga summan av 100 riksdaler.


Foto: Trollmor

Denna varelse väste & pyste på mig direkt när jag klev in.
Jag var idel öra.



Foto: Trollmor

En tång med fina detaljer knep jag också...


Foto: Trollmor

...tillika ett gammalt fat med vackra blomster.



Foto: Trollmor

Blev glad när jag avslutningsvis fick mina ögon på Kerstin Thorvalls Berättelsen om Signe med alla 3 delarna i samma volym.

Jag åker nästan hellre till en butik som har gamla saker än att jag åker och köper nytt.
Det är en helt annan känsla. Då kommer jag gärna i andra hand.

onsdag 18 juli 2007

Förtjusad av en kanna


Foto: Trollmor

Några fler bilder på glaskannan.
Vilka härliga former...



Foto: Trollmor

måndag 16 juli 2007

The Last King of Scotland


Foto: Trollmor

Filmen bygger på en bok av Giles Foden och handlar om Ugandas ökände diktator under 70-talet, Idi Amin.
Amin tog makten 1971 efter en statskupp och störtades 1979.
Då hade 300 000 människor mist sina liv. Han levde i exil i Saudiarabien fram till dess han dog 2003.

Filmens huvudperson är den naive nyutexaminerade läkaren Nicholas Garrigan och det är via honom man får komma (obehagligt) nära Idi Amin.
Sugen på äventyr sitter Nicholas hemma på sitt rum i Skottland och snurrar en jordglob. Fingret hamnar på Uganda och han beger sig till en läkarpraktik där för att hjälpa de fattiga på landsbygden.
Av en slump korsas så deras vägar och Nicholas får erbjudandet att bli Amins personlige läkare och närmaste rådgivare. Han förförs av Amins starka personlighet och charm och tackar ja.
Det dröjer inte länge förrän han blir varse Amins oberäkneliga humör, han manipulerar och är fullständigt galen.
Själv sitter man och ryser.
Tyvärr får Nicholas upp ögonen för sent, alldeles för sent.
Som Amin säger till honom:
"Du tänkte väl att du skulle komma hit och leka med infödingarna".
Det blir bara värre och värre och det är nästan så att man inte orkar se mer.
Jag blev väldigt tagen efteråt och filmen sitter kvar länge.

Idi Amin spelas helt otroligt bra av Forrest Whitaker. Han fick också en Oscar för rollen.
Nicholas Garrigan spelas av James McAvoy (faunen Mr Tumnus i Häxan och lejonet) och man lider oerhört med honom när han inser vilket fatalt och dyrköpt misstag han gjort.
En blond och yngre (?) Gillian Anderson (Agent Scully, Arkiv X) finns med i början av filmen, såg först inte ens att det var hon faktiskt. Hon var så annorlunda.

Rekommenderar filmen för det starka skådespeleriet och miljön, samt för den hemska historielektion man får. Jag måste erkänna att innan jag såg filmen så visste jag inte alltför mycket om Idi Amin och vad som hände under hans skräckvälde. Nu vet jag mer.



Bild: Biotider.se