Humlepuss

Foto: Trollmor

Alldeles rufstosiga av pollenkärlek närmade de sig försiktigt varandra och vågade sig till slut på en mjuk humlepuss.
Det brummade något så ljuvligt i mitt bröst där jag satt i gräset och beskådade de söta tu.
Jag önskar de mjukbulliga kärlekshumlorna all vidare lycka! :-)


Foto: Trollmor

Min käre far hade entusiastiskt bjudit med mig och Längtanshjärta, Vargen självskriven, på en morgonpromenad till en sjö en bit in i skogen.
Väl där vankades det te och smörgåsar till frukost.
Ja, vissa fick till och med pannkakor :-)
Han är en mycket snäll morfar.
Det var inte bara magen som fick sig något till livs, utan omedelbart då vi nalkade oss sjön kände jag hur lugnet hälsade välkommen.
Tänk så vissa platser kan utstråla den där mjuka energin som är så god att vila och återhämta sig i.
Det här var sannerligen en dylik sådan.

Foto: Trollmor

Det blåste litegrann och vinden spelade på vattenytan.
Jag kunde följa deras kuttrasju med blicken, små krusningar som lekte ta fatt.
Än hit och än dit, och så om igen, lite retsamt smeksamt.
Det kändes som om någon även berörde mig.
Fast inombords. I själen. Av kärlek.


Foto: Trollmor

Nere vid vattenkanten fann jag en friargåva.
Varsamt placerad i det mörka vattnet, men givande själva ljuset i sig.


Foto: Trollmor - Blombockar, så passande,
och en finkänslig skogsnätfjäril

Det måste ha varit något med vinden den morgonen.
En rusig pust, en ljumsmekning mot kinden, en fjäril vid mitt bröst, en bevingad kärleksdans.
För överallt där vi gick möttes vi av dessa förälskade par.
Far visade på en liten miniäng vid vägkanten och sa att här brukar det vara gott om insekter.
Och det var det i sanning.
Jag drogs med i denna dans och fladdrade från blomma till blomma, från baggar till trollsländor och från fjärilar till humlor :-)
Yr, glad och lycklig.


Foto: Trollmor - Luktgräsfjärilar i romans på strå

Jag är så innerligt tacksam att jag fick följa med denna morgon.
Och alla andra tillfällen.
Tack för att du visar mig.
Tack.

~ Kram ~