Förtjusad av en kanna

Foto: Trollmor

Några fler bilder på glaskannan.
Vilka härliga former...

Foto: Trollmor

The Last King of Scotland

Foto: Trollmor

Filmen bygger på en bok av Giles Foden och handlar om Ugandas ökände diktator under 70-talet, Idi Amin.
Amin tog makten 1971 efter en statskupp och störtades 1979.
Då hade 300 000 människor mist sina liv. Han levde i exil i Saudiarabien fram till dess han dog 2003.

Filmens huvudperson är den naive nyutexaminerade läkaren Nicholas Garrigan och det är via honom man får komma (obehagligt) nära Idi Amin.
Sugen på äventyr sitter Nicholas hemma på sitt rum i Skottland och snurrar en jordglob. Fingret hamnar på Uganda och han beger sig till en läkarpraktik där för att hjälpa de fattiga på landsbygden.
Av en slump korsas så deras vägar och Nicholas får erbjudandet att bli Amins personlige läkare och närmaste rådgivare. Han förförs av Amins starka personlighet och charm och tackar ja.
Det dröjer inte länge förrän han blir varse Amins oberäkneliga humör, han manipulerar och är fullständigt galen.
Själv sitter man och ryser.
Tyvärr får Nicholas upp ögonen för sent, alldeles för sent.
Som Amin säger till honom:
"Du tänkte väl att du skulle komma hit och leka med infödingarna".
Det blir bara värre och värre och det är nästan så att man inte orkar se mer.
Jag blev väldigt tagen efteråt och filmen sitter kvar länge.

Idi Amin spelas helt otroligt bra av Forrest Whitaker. Han fick också en Oscar för rollen.
Nicholas Garrigan spelas av James McAvoy (faunen Mr Tumnus i Häxan och lejonet) och man lider oerhört med honom när han inser vilket fatalt och dyrköpt misstag han gjort.
En blond och yngre (?) Gillian Anderson (Agent Scully, Arkiv X) finns med i början av filmen, såg först inte ens att det var hon faktiskt. Hon var så annorlunda.

Rekommenderar filmen för det starka skådespeleriet och miljön, samt för den hemska historielektion man får. Jag måste erkänna att innan jag såg filmen så visste jag inte alltför mycket om Idi Amin och vad som hände under hans skräckvälde. Nu vet jag mer.

Bild: Biotider.se

En riktig mysstund!

Missa inte för allt te i världen den roliga & goda tävlingen där du kan vinna paketet ovan!

Det innehåller:
1 påse Hallon svart te, 1 påse Tyresö grönt te, 1 påse Persika/Passion rooiboste, ett aromaterapiljus Stimulating, 4 små choklad (2 st 70% samt 2 st 53% kakao) och till sist en badmuffins Lazy Lavender med lavendeldoft.

Kan det bli bättre? Mumsifikation!
Tävlingen hittar du här: hos eMeN

Bekänna färg

Foto: Trollmor

Som jag har väntat med spänning på att mina stockrosor ska öppna sig och avslöja vilken färg de bär!
Jag fick dem nämligen av min far och han var inte helt säker på vilka färger han plockade med sig.
Den första som slog ut var denna vackert röda ros.


Foto: Trollmor

Ett par dagar senare visade sig denna vara ljuvt rosa.
Dessa båda står på var sida om en tredje, och jag är där och kikar flera gånger om dagen.
Jag är väldigt förtjust i de stockrosor som är djupt, djupt röda, nästan svarta.
Sen vet jag att han har väldigt fina gula hemma. Vågar man hoppas...


Foto: Trollmor

Bakom mina fötter hoppade denna lilla gynnare som var på besök.
Misstänker att den varit och plaskat omkring lite i vår nya damm.
M håller på och gräver för en ny uteplats och då det regnar som det gör så har det blivit en hel del vatten där till glädje för paddan och hans kompisar.


Foto: Trollmor

Eftersom jag anade även annat besök under dagen så passade jag på att baka lite.
Choklad är ju aldrig fel så det blev brownies med hallon i.


Foto: Trollmor


Foto: Trollmor

Vi fick en bunke blåbär. Så gott!
Dags att bege sig ut i blåbärsskogen med en hink tror jag minsann.

Middagsminnen

Foto: Trollmor

Foto: Trollmor

Häromkvällen for jag huset runt och letade efter ett recept som jag bjudit på för ett tag sedan.

Något som visade sig vara ett gigantiskt företag ty det stod ingenstans att finna.

Jag plöjde igenom mina mattidningar inom rimlig tidsperiod, jag bläddrade bland sparade recept, men nej. Frustrationen växte.

Till saken hör att jag har ett nästan obefintligt minne.

När jag kom ned till köket så kom jag i alla fall till slut på att jag visst lagt in en liten men naggande god hög favoriter i ett skåp. Och där, underst i högen låg det, på det absolut sista försöket att hitta det!

Där och då bestämde jag mig att jag måste börja skriva någon form av matdagbok.

En bok där jag kan se vilka gäster som varit här, vid vilket tillfälle, vad jag lagat och framför allt, var jag kan hitta det!

Bara att skriva en liten hänvisning till Allt om mat nr 3 2007 och voilà! Smidigt & bra!

Sen kan det ju vara kul att kika i senare och kan även fungera som inspiration om man är rådvill.

Satt och kikade runt lite vad det fanns för roliga böcker att tillgå.
Dessa två ovan fann jag hos Concess.



Glada skrivböcker från Ordning & reda.

Ordning från Lagerhaus.

Och så till sist en finfin från Happy Lina.

I kväll kommer två goda vänner på middag.
Men nu är jag redo, pennan i ena handen och kökskniven i den andra. Här ska lagas mat!
Passar på och önskar en god & trevlig helg!

Ett småkryps liv

Foto: Trollmor

Äntligen sken så solen igen!
Vi gick med raska steg ut i skogen och bara hade det skönt.
Den här lilla bevingade vännen var snäll nog att slå sig ned på min arm en stund, och det tackar jag ju för.
Är lite osäker på vad den heter, har kikat i min småkrypsbok men det finns 3-4 stycken fjärilar som är väldigt lika. Jag får helt enkelt ta och konsultera min fjärilsälskande far.
Tillägg: Skogsnätfjäril var namnet.


Foto: Trollmor

Här sitter vi och kollar in varandra. Ett god morgon var på sin plats.


Foto: Trollmor

Den lille gynnaren var visst sugen på frukost för han testkörde med snabeln mot min arm.
Jag kanske luktade gott.


Foto: Trollmor

Nähä, här bjuds visst inget gott, bäst att rulla in snabeln igen och göra sig redo för nästa flygning.


Foto: Trollmor

När jag fotade denna vita varelse så såg jag inte vad som försiggick.
Det var först när jag kom hem och skulle titta på bilderna som jag reagerade på att den "satt" bakovänd (som jag sa när jag var liten). Vid ytterligare förstoring fick jag se spindeln ovanför som hade gjort sin fångst.


Foto: Trollmor

Här är ett betydligt trevligare möte.
Dessa har jag klurat ut att de heter mörkstrimmig blombock och de gör ju verkligen skäl för namnet. Let´s go buggy style.

The Queen

Foto: Trollmor

Regnandet fortsatte som bekant även igår.

Och med orden, du kan väl titta vad det finns för mer filmer när du ändå lämnar den andra (söndagsfilmen), så kom M hem med ytterligare en film till min förtjusning.
Det blev The Queen med Helen Mirren som drottning Elizabeth II.

Helen Mirren tillhör en av mina favoritskådespelare.
Jag bara kan inget annat än att tycka om henne, det är något med hela hennes utstrålning i de roller hon gör, något i hennes blick som naglar sig fast.

Filmen handlar om veckan efter prinsessan Dianas död 1997.
Tony Blair har precis tillträtt som premiärminister och det är han som talar till folket då kungahuset väljer att bemöta den tragiska olyckan med kompakt tystnad och istället befinner sig på sitt "sommarställe".
Han benämner henne som folkets prinsessa.

Det varvas mellan film och autentiska bilder som visar den oerhörda sorg som folket kände.

Mer och mer byggs det upp en nästan hatisk stämning gentemot drottningen som väljer att inte delta i sorgen.

Tony Blair lyckas till sist i alla fall få henne att tänka om. Men det är ett konservativt och gammalmodigt synsätt som han får tränga igenom. Och det är inte utan att han själv blir berörd av drottningen.
Det finns en del symboler i filmen och den jag mest kommer ihåg är en scen när drottningen gett sig av ut på landet och stöter på en vacker kronhjort.

Den berör.
Helen Mirren fick sedan en Oscar för bästa kvinnliga huvudroll.

Leve drottningen!

Själv hade jag ynnesten att få bli uppassad på när jag satt och nickade till i fåtöljen innan Sommartorpet.
M kom med goda smörgåsar och te och jag blev som ny igen.
Man vill ju inte missa Ernst!
Leve M!

Foto: Trollmor

Ondskan vaknar

Foto: Trollmor

Har man tur betyder söndag mys i soffan med en film och något gott tilltugg.

Regnar det dessutom ute så ökar det ju ytterligare chanserna något.

Gårdagskvällen lämpade sig således ypperligt för att bara sjunka djupt ned under en filt och försvinna in i en annan värld till bakgrundsljudet av smattret mot rutan.

Kvällens film, Hannibal Rising.

I korta drag handlar den om den sofistikerade kannibalen och seriemördaren Doktor Hannibal Lector och vad som gjorde honom till den han är.

Hämnd ljuva hämnd, ett välbekant tema (och ordet kindkött har fått ett ansikte. Eller inte...).

Jag hade inga större förhoppningar på den innan och kan bara säga att den inte kommer ens i någonsomhelst närhet av När lammen tystnar.

Ingen isande rysning längs ryggraden, ingen gastkramande spänning, inga fängslande karaktärer. Den var "ren" på något sätt. Dock var den ingen katastrof, men man kan både ha och mista den.

Behållningen av den var att det var vackra miljöer och att den var fint filmad.
Nej, är det någon som vet en rysare/thriller som däremot framkallar skräckblandad förtjusning så mottages tips tacksamt!

Det var länge sedan jag såg något bra i den vägen (om man nu inte räknar in badrumsspegeln vissa mornar).

Något som jag däremot rekommenderar å det varmaste är Anton Bergs Thai Papaya Yoghurt Chocolate.

Det slank ned både en och två godingar och jag hade en delikat chocolate affair i mörkret.

I proudly present...

M och Stumpatrollet!
(Synd att det inte fanns en vovve att trixa med bara, då hade vi varit fulltaliga)
Vill du också vara med i The Simpsons movie?

Till vardags brukar vi annars gå under namnet The Green Giant Family, men ombyte förnöjer. Söndagsfint ska det vara.

(Mannen & jag är lite gängliga, uppåt 2 meters hållet, och en dag när vi var på Coop och handlade fick jag som först vid kassan syn på vad vi hade på oss. Båda var klädda i grönt från topp till tå!
Det måste ha varit en syn för gudar...)


Bild: Googlad

Tillfällen att njuta en liten smula

Bild: Görans Bokhylla

Jag fuskstartade nyss min ibland förekommande söndagsshopping via nätet (mestadels hos Bokus) med att beställa hem denna lockande bok.

"En njutningsbibel för alla dessertälskare och hemmabagare!" stod det att läsa under informationen.
Jag kunde helt enkelt inte behärska mig. Mina bagarfingrar viftade ivrigt. Vi vill! Vi vill!

Jag fick syn på den i eftermiddags i en tidning hemma hos mor. Jag var där för att titta på ett antal avsnitt av Leila bakar som hon så snällt spelat in till mig. Jag gillar Leilas program.
Hon är alltid så glad och allt är så färgglatt och mysigt!

Och så ser det ju så himla gott ut allt hon gör. Jag bara sitter och suckar ååh!

Så jag lade nog grunden redan då och retade alla mina sinnen till fullo.

Nu får jag sukta några dagar till innan den dimper ned i brevlådan.

Det riktigt vattnas i munnen! Sen ska här bakas en och annan liten kaka...

Bild: tv4.se

Födelsedagsfirande

Foto: Trollmor

Igår firade vi Stumpatrollet som fyllde 1 år.
Välkommen att stiga på!


Foto: Trollmor

Det var många som var förväntansfulla och tindrade med ögonen.
Här sitter en alldeles ny liten vän till tösen.


Foto: M

Jag hade bakat tårtor och kunde inte motstå att göra en "egen" till Stumpatrollet.
Givetvis skulle Pingu gratulera med ett tänt ljus.
Bland alla jordgubbarna fann jag två som fortfarande satt ihop, min egen lilla mamma-barn-tolkning, som fick hänga med här också.


Foto: Trollmor

En pedagogisk lär-dig-räkna bok med en finurlig snurrskiva blir bra när man vill börja med siffror, nu får vi titta på alla roliga djur och göra djurljud så det står härliga till. Kvack kvack!
Min tekniskt intresserade M fann stort nöje i snurrskivan.
Han kan ju få låna den ibland.


Foto: Trollmor

Mer böcker till tösen! (Böcker till tusen är det som gäller här hemma...) Min första ordbok.
Just nu kan hon säga pappa (1:a ordet!), tack (kommer man långt med), mamma (äntligen!), vovve (hon kan även härma hur han låter när det är varmt ute, inga misstolkningar tack...), och så har det slunkit in en del namn såsom Jerker (?) och Ebba (?).

Vi fortsätter firandet lite till...

Foto: Trollmor

Hon fick en fin liten ryggsäck som passar som handen i handsken till en liten Skogsmulle som hon.
Grön och fin dessutom (grönt är jätteskönt!).
Tänk alla små matsäckar som kan ta plats på våra turer i skogen.
Och sen kommer den ju väl till pass när hon börjar på dagis (buhu!).


Foto: Trollmor

När man är på tur så är det skönt med gosiga tröjor så man inte fryser om de små knubbiga armarna.
Här har mormor varit flink med garn & stickor.


Foto: Trollmor

Här är en trevlig (promenad)kompis. Den blev poppis direkt!
Dumma mamma som tar den för att fota, bäst jag snor tillbaka den illa kvackt..eh..kvickt!
(hon var så snabb så hon fick den att simma ur bild!)


Foto: Trollmor

Tillåt mig presentera vårt senaste tillskott i familjen.
Den har dock inte fått något namn ännu, Stumpatrollet klurar...
(hon är ju bra på namn).


Fotopåfoto: Trollmor (fotokort: Vännen S)

Det var en rolig och fin dag tillsammans med släkt & goda vänner.
Hon passar på att tacka för besöket (och alla fina presenter!)
-Ta-ack!
och vinkar välkommen åter!

Född den 4 juli

Foto: Trollmor

Idag är det en alldeles speciell dag.
Mitt lilla Stumpatroll fyller nämligen 1 år!
Det kommer att bli en känslosam dag, med många leenden och lite glansiga modersögon.

Vad fort tiden har gått, hon har blivit en liten flicka redan.

Jag tycker att det var alldeles nyss som vi kom hem från BB med en liten bebis i famnen.
Jag är lika förundrad fortfarande över att den här lilla tösen är min dotter.

Och hur starkt kärleken till henne kom.

Jag är fascinerad över varje liten ny sak som hon lär sig.

Över hur lycklig hon blir när hon mer och mer upptäcker allt spännande omkring sig.

Och jag är tacksam!

Hon kom till världen klockan 10.11 på förmiddagen en tisdag.

Jag kommer att hålla henne i famnen då idag och krama henne lite extra hårt och säga:

Grattis min älskade dotter!

Det började med en jordgubbsmössa

Bild: Tradera

En dag kom M hem från jobbet och berättade att de hade varit iväg och träffat en kollega som fått en liten son.

De hade beundrat den lille gossen och överlämnat en present i form av en nallebjörn. Så långt var det en alldeles vanlig konversation oss emellan, men så kom det plötsligt:

- Han hade en jordgubbsmössa!
Det kom rakt från hjärtat och med det tonfallet han hade så hörde jag något mer.

Något som jag så gärna lyssnade till. En längtan.

Behöver jag säga att det var en alldeles speciell stund. Det liksom vibrerade till i mitt hjärta och jag blev varm i hela kroppen.
Vill han?

Det ville han.

Jag minns hur totalt överlycklig jag blev. Och hur rätt det kändes.

Jag minns även glädjen då jag med darrande händer gick in till M klockan 5 en morgon och väckte honom hållandes i en sticka.
Jag bara tittade och tittade i den lilla rutan.

Där stod ett ord. Gravid.

Även om jag nog hade känt det på mig så satt jag där på hans sängkant och försökte förstå att vi nu väntade barn. Jag och M.

Jag kröp visst ned till honom i sängen igen och lyckades somna till en kort stund. Bara för att sedan vakna med känslan av att det hade skett något stort.

Och jag log.

Julen närmade sig och vi hade bjudit hem våra föräldrar på adventsfika.

Vi hade funderat lite på när och hur vi skulle berätta att vi väntade barn.

Först tänkte jag att jag bara skulle fråga lite fint om de kom ihåg vad advent betyder. Ankomst.

Sedan kom jag på det självklara sättet.
Min mor har vid flertalet tillfällen skojat med M om att han inte ska få någon mer burk hemkokt lingonsylt av henne om han inte istället ger något tillbaka. Hon syftade givetvis på ett litet barnbarn.

Så jag slog in en tom glasburk märkt med etiketten Lingonsylt 2006 fint i presentpapper och med vackert band om locket.

Varsågod mamma sa jag och överräckte vår lilla gåva. Käre far satt mittemot henne och jag kunde se hur glimten i ögonen tändes snabbt när han förstod vad vi ville säga.

Vi ska bli mormor och morfar sa han.

Foto: Trollmor

På andra sidan Fräkendalen

Foto: Trollmor

I förmiddags begav vi oss av på en skön söndagstur.
Jag, Stumpatrollet, Vargen samt mor & far styrde kosan mot en av mina favoritplatser.
Min mor är uppväxt just där och hon brukar säga:
Här har jag gått många gånger, med en lite drömsk röst.
Och jag förstår henne, det är ju så vackert.


Foto: Trollmor

Jag hade lite roligt åt käre far då vi möttes av en stängd grind över vägen och han genast sa att vi var tvugna att vända om.
De har nämligen kor där ibland och är det något som han är lite skrajsen för så är det just kor. Han var helt säker på att de var ute och det lät som om han såg flera hundra, minst.

Minns en sommar vi skulle passera just denna hage då jag & M skulle ut och paddla i den intilliggande sjön. Far var med som skjuts- och bärhjälp.
Det var en skärrad man som följde oss ned till vattenkanten och som sedan med mycket raska och långa kliv tog sig snabbt tillbaka till säkerheten i bilen.
Stora starka far är inte lättskrämd av sig annars så jag kunde inte låta bli att dra på smilbanden.

Foto: Trollmor

Övriga i sällskapet vände så på klacken vid grinden och var snart ur sikte.
Själv kunde jag inte motstå att klättra över för att ta en tur ut på en liten kulle och kika bort mot Fräkendalen. Det enda jag såg på håll var två långbenta fåglar, inte en endaste liten kossa.

Foto: Trollmor

Jag hamnade rejält på efterkälken så det var med snabba fötter som jag fick ila efter. Vilket säkerligen bara gjorde mig gott efter all glass som jag lyckats få i mig i helgen.

M är en glassoman av hög rang och jag är inte, för att uttrycka det milt, svårövertalad.
Följand ord föll från M´s mun vid köksbordet:

Tänk om man hade en massa pengar, då kunde man äta lyxglass jämt!

Han hade hittat en oprövad kupolliknande sak som vi då nyss under djup koncentration hade mumsat i oss. Prioriteringar? Vem? Rar är han minsann.

Ett litet stycke på skogsvägen ser ut så här. Jag tycker att det är en charmerande kombination.

Foto: Trollmor

När jag hann ifatt dem hade de slagit sig till ro i solen.
Göken stod för pausmusiken och mor gjorde sitt bästa för att köra andrastämman. Stumpatrollet tittade nyfiket på och under bilfärden hem sjöng de en glad duett. Ko-ko!

Jag har mina aningar om att i veckan som följer kommer mina tankar kretsa en hel del kring stumpan. Hon har nämligen något att se fram emot. Stora tjejen!

Foto: Trollmor