Minnesbilder

Foto: Trollmor

Jag sitter här och går igenom alla mina bilder från 2009 och finner på denna som jag håller kär.
Mycket.
Stumpatrollet sittandes på en pall jag fått av en god vän, iklädd mina egna barndomskläder.
Den här bilden inger mig lugn. Och styrka.
Händer samlade i knät.
Kraft som går vidare i generationer.
Här finns Stumpatrollets livslinje, men även en vink från min mormors.
Jag förnimmer den så tydligt.
Som en fjäderlätt, skrynkeltätt strykning mot min kind.
Och det mycket tacksamt.

Jag går igenom mina bilder eftersom jag och min far samlar det gångna året via våra bilder till en bok. En bok som sedan går vidare till mina töser.
Min gode far har påbörjat denna tradition och det känns lika högtidligt och spännande att bläddra i den varje år.
Häromdagen satt vi uppkrupna på sängen i Stumpatrollets rum, tätt tillsammans och kikade i förra årets utgåva.
Fingrar som pekade.
-Du har en bebis i magen mamma. Det är "Längtanshjärta"!
Gläjden i hennes röst när hon sa det vände åter till min mage och lade sig tillrätta med en liten lyckopuff.
Så var jag med ens tillbaka till en väntans, längtans sommar.

Jag sitter här och gör en resa.
En resa bakåt, och framåt, men framför allt i kärleken.
Och just här och nu, och där och då, finns allt detta samlat i min äldsta dotters knä.
I tryggheten av varma, mjuka små fingrar.

Fröjd

Foto: Trollmor

Över en natt förra helgen fick våra flickor fara på äventyr.
Små resväskor blev packade med stort litet bestyr och så bar det av hem till mor- och farföräldrar.
Min kära mor hade frågat om vi ville eftersom hon sett tröttheten råda nu en längre tid.
Och det ville vi. Stor som liten.
De gånger som vi varit ifrån varandra går att räkna på ena handens fingrar.
Och nu skulle de få chansen att verkligen rå om varandra riktigt.
Ivern och förväntan var påtaglig när de små nästan rusade in till varsin varm väntande famn.
Så även där.
Det första min mor sa när vi kom in var:
- Jag trodde ni skulle komma tidigare! (kl. var 13.00) :-)


Foto: Trollmor

Även vi skulle få bara vara. Med varandra. Nog så viktigt.
Så tomt det var att komma hem. Och att vakna på morgonen.
Jag log lite imorse. Kontraster mot denna helg.
Då de små drog igång redan i arla morgonstund.
Full fart, jagandes varandra under glada tjut. Varv på varv på varv.
För att sedan landa i storasysters säng där hon pysslar om sin lillasyster, "läser" en saga för henne, förklarar och myser själv i stunden.
Det är fint.


Foto: Trollmor

Det är viktigt att se till så att man får med sig sina övernattningssaker ordentligt :-)
Sen är det bråttom, bråttom mot äventyret!

Foto: Trollmor

Idag har julen dansat ut här hemma.
När jag klippte av min överblommade amaryllis fann jag en ny liten spirande knopp.
Det klingar fint med mina förhoppningar på detta år.

~Varma kramar Trollmor ~

Vargavinter

Foto: Trollmor

Det är inte svårt att se varför han går under undercover som Vargen ;-)


Foto: Trollmor

För egentligen heter han ju någonting helt annat.... Aaaaaaoooooo!


Foto: Trollmor

Men kom igen nu då!
Dragsele på.


Foto: Trollmor

Nu kör vi så snön ryker!
Egentligen är det Stumpatrollet som får åka med, men husse hoppade förtjust på i nedförsbackarna.


Foto: Trollmor

Medans andra färdas mer stillsamt och ombonat.
I fårskinn i ryggsäcksfamn.
Ni ser väl att det är Gubben Pettson? :-)


Foto: Trollmor

Sjön är i vinterskrud.
Inbäddad i vitt lugn.


Foto: Trollmor

Färdkosten är godkänd...


Foto: Trollmor

... och redo att grillas.


Foto: Trollmor

Det är även en nostalgitripp.
Äppelmuggen har varit med sedan barnsben.


Foto: Trollmor

Stumpatrollet gör som sin fyrbente vän och ger en hjälpande tass.


Foto: Trollmor

Väl ute ur skogen möts vi av en föraning om det kommande ljuset.
Nu beger vi oss hemåt mot en värmande brasa till ljudet av snöknarr under kängorna.
I sanning en Vargens vinter.

~ Kram Trollmor ~

Gott Nytt År!

Foto: Trollmor ~ Hopp ~

Poff!
Nu sänder jag iväg min första lilla raket.
Den bär namnet Hopp.

Mitt traditionsenliga nyårsfyrverkeri (sedan 2007 och 2008) kan ta sin början.
Ett lite mer naturnära och fyrbentskärvänligt sådant.
Så varsågoda, håll till godo.


Foto: Trollmor ~ Tro ~

Hälften vågat, hälften vunnet.
Tro på dig själv och på andra.
Förmå se och lyssna på olika sidor av dig själv och de du möter.


Foto: Trollmor ~ Lekfullhet ~

Se tillvaron med ett barns ögon.
Upptäck. Förundras. Gläds.
Bejaka bubblande bus :-)


Foto: Trollmor ~ Omtanke ~

Var snäll mot dig själv.
Se varandra.
Kramas mycket!

Foto: Trollmor ~ Magi ~

Stoppa ned fötterna i ett par magiska tofflor och beträd världar du inte visste fanns.
Svep in dig i en böljande vacker klänning och virvla med i en förtrollande dans.
Säg, får jag lov?


Foto: Trollmor ~ Lycka ~

Jag önskar Lycka.
Sträck ut handen och fånga lite stjärnstoft i din hand.
Spröda lyckobubblor i magen som finner sin väg till skrattkamrarna i mungiporna och spricker opp likt ett raketpoff!


Foto: Trollmor ~Kärlek ~

Nu hoppas jag att den första raketen jag sände iväg får landa mjukbäddad.
I värme. I kärlek. I passion.
I ett gott nyvaknande år.

**********************************

Ett Gott Nytt År
önskar jag er alla!

**********************************

Tack för alla fina kommentarer under 2009!

Väl mött under 2010.

~ Varma kramar Trollmor ~

God jul

Foto: Trollmor

Liten pepparkakstös julstökar för fullt.
Det blir till stjärnor, hjärtan, ekorrar, igelkottar, gubbebyxor, tåg, änglar, rävrompor, grisar, björnar, Lille Skuttar, älghuvuden och så en och annan räv måttad bakom örat.
Mamma, pappa och storasyster hjälper mer än gärna till :-)
Men, hallå där! Någon slank visst ur näven...


Foto: Trollmor

Vargen raskar över isen,
Vargen raskar över isen.
Säg får jag lov,
säg får jag lov,
att sjunga Trollmors visa?
Så här gör Trollmor var hon går,
och var hon sitter och var hon står.
Så får jag lov,
så får jag lov,
att en julhälsning er få visa.


Foto: Trollmor

Vargen har nu tassat fram och viskar något i en liten skumtomtes öra.
Tomten myser gott där vid stugknuten och lovar att framföra hälsningen tillsammans med två små glada flickor:

~ En fröjdefull jul
tillönskar vi på Pepparkaksvägen er alla! ~

Förväntans tider

Foto: Trollmor

Advent. Första ljuset är nu tänt.
Ankomst och förväntan på samma gång.
Ett mysigt pirr i kroppen. Som ett tomtebloss.
Stjärnor som strålar och lite tippetappad mossa på nyskurat köksgolv.
Barnen som finner minsta lilla ting som framplockats ur prasselpappersgömmorna i klädkammaren.
Strumpbyxestamp och viftande litet tittapekfinger.
Kaksmet som genom ett simsalabim blir alldeles gulskimrande av saffran.
Röda sidenband som sveper förbi genom luften.
Julklappar som ho ho hoar i smyg inifrån garderoben.
Kryddoftande glöggslingor.
Färggranna grangrenskulor i en ask.
Säg, får det lov att vara?
Njut och bevara.


Foto: Trollmor

Ljuspuff och vindsus

Foto: Trollmor

Efter en ändlös sömnlös natt bjöd så morgonen oss solen.
Vi begav oss tacksamt ut i skogen.
Tröttheten hade slagit rot i varje del av kroppen, nu var hög tid för sinnet att få vakna.
Naturen välkomnade så självklart och gästfritt med öppen famn.
En bädd av löv att beträda, en smeksam vindpuss mot min kind, ett mjuksamt mosstäcke att insvepas i, vila bland vindsus och vyssjande grenar.
En berörande och samtidigt så rörande ro.
Trädens trygghet ger mig visshet.
Likt en ljuspuff framåt längs vägen.
Så självklart.
Här och nu.
Ett stopp och så framåt igen.
Solen kittlade i mungiporna, sänd av varma strålar.
Jag såg värmen i ögonen.
Likt en ljuspuff.
Vi för varandra framåt.
Omväxlande, puffgivande.
I ljus.
Vindsus.
Omkring oss.
Silande solljus i virvlande vind.
Mellan trädens närhet.
Ömhet.
Läppar mot en sovande kind.
Livssus.
Ljuspuff.
I rus.

Du goda far

Foto: Trollmor

Telefonen ringde.
Jag lyfte på luren och fick en mjuk uppmaning att titta ut genom fönstret.
Ut på gården.
Där, mitt bland ihopräfsade lövhögar, ser jag litet Längtanshjärta i bylsig overall, sittandes på en trehjuling.
Så ivrigt vevandes med armar och ben för att komma framåt.
Tätt bakom står Stumpatrollet, knuffande och buffandes, allt för att hjälpa sin lilla syster.
Förtjusta småbarnsskratt som dansar en virvlande svängom med några löv på rymmen.
Jag ler stort där jag kikar ut.
Känner kärlekens ton i mitt inre, varm över att han ringde.
In till mig.
Väl medvetandes om att jag ville se detta.
Jag lånar min äldsta dotters ord som hon sa för en liten tid sedan:

Tack så mycket du goda far!

Det här är för dig.

Foto: Trollmor

Skrud

Foto: Trollmor

Ni kanske kommer ihåg monsterbladet från vårt hemliga äppelträd?
Nu är det ju så att vi faktiskt har ett äppelträd till.
Med som synes fler än ett endaste äpple.
Trots det så är det ett retsamt träd:

Jag känner en skrockande äppelfura,
ni må tro det mig försöker lura.
Det flinas och blinkas och tungan räckes ut,
det släppes äpplen i knoppen med ett barkande flin.
Men efter en kärnfull dust jag segrar till slut,
och skuttar därifrån med äppelfamn och rödkindad min.

Slår mig ned och mumsar bredvid en rogivande lavendelkör som stillsamt vyssar ett vissnande löv till vila.




Foto: Trollmor

Blickarna vänds uppåt när ytterligare ett sömnigt löv singlar ned.
Som små galgar i naturens klädkammare hänger de där och dinglar, näsorna.
Och visst är det snart dags att byta klädnad.
Den mer färgsprakande kostymen bytes då mot en mer vilsam vit.
Under tiden bjuds vi på glitter och paljetter i det sista framträdandet.
Sedan länge utsålt. I hänförd tacksamhet ger vi vårt bifall.
Höst. Fall. Stundande snöfall.

Foto: Trollmor

Föreställningens skimmer kastar ett varmt ljus även inåt.
Skingrar mörkret och sprider glädjen.
In mot det varmaste röda.


Foto: Trollmor

Röda spirande känslor.
Förväntan.
Tills vidare lite av skogens, sedan en tid tillbaka, utsmyckning.
Skrymtjulpynt.
Håll till godo.

Foto: Trollmor

**********************************
Jag har blivit utmanad av kära Poppins
En utmaning som består av att be 5 bloggvänner beskriva min blogg med ett ord.
Så jag frågar nu:

* Speja
* Alviken
* Jag blommar
* Lusthuset
* Min skattkammare
... samt Poppins i retur ;-)

vill ni?



*******************************



~ Kramar Trollmor ~

Trollögon

Foto: Trollmor

Sedan några veckor tillbaka tultar min minsta flicka omkring på egna små ben.
Fortare och stadigare går det. Och roligt så det förslår.
Idag norpade hon ett tyghjärta som så lockande hängde på en knopp.
Liten blixtsnabb näve håller hårt i fångsten och så ett kvickt ögonkast bakåt.
Förväntansfull förtjusning över att kanske blivit upptäckt.
En tur runt i rummet och kanske även en visit i hallen.

Allt under ystra lyckotjut.
Sedan en varsam vändning. Tillbaka till mig.
Titta! Titta vad jag har! Ditt hjärta i min hand. Ser du mamma?
Allt står att läsa i hennes tindrande trollögon.
Och jag ser.
För jag vill fånga det vackra. Det fina i var dag.
En liten kärleksfull nödbroms att vila i.
Trots att dagarna, timmarna och sekunderna pilar i väg i all hast.
Och vi som gör vårt bästa för att jaga ta fatt.
Det är jobbet med andan i halsen, dagis dit och hit, tallrikar på bordet och mat på golvet, dammtussar som yr kring fötterna likt leksugna valpar, tvätt vart än ögat når, renoveringsdamm som fint puder, godnattsagor och snipp snapp slut så var dagen all.


Foto: Trollmor

Det känns ibland som man knappt varken hinner andas in eller ut.
Då kan det behövas ett litet hjärta med bestämda små nävar som drar ned mig på golvet, puffande kravlar upp i famnen och låter mig andas in i hennes rufsiga nacke.
Nyfikenheten och busigheten fladdrar över till mig.
Ser du mamma?
Och jag ser.
Med tindrande trollögon.


Foto: Trollmor

~ Kramar Trollmor ~

Du är fin som en blombukett

Foto: Trollmor

På köksbordet står den sista lilalilla trädgårdsbuketten och minner om sommarens skimmer.
Nyanser och toner som bildar ledmotivet till denna höst.
Ett blickfång och tankesprång som glädjeskuttar mot mitt inre och slår rot.
Jag sjunger med och låter nya små vattenkannedroppar bevara blombladsberusningen en liten stund till.
Små och stora händer klappar takten och det dansas runt på köksgolvet.
En liten näve finner på ett lika litet grytlock och så bär det av på små ivriga vingliga ben.
Sommarsolsleende.

Värmen infinner sig som om en mjukbullig humla letat sig in sökande efter en gyllene pollenpuff.
Surrandet smälter in som en lekfull andrastämma till blomstermelodin.
Humlan brummar förbi och släpper några guldgula korn i min öppna hand.


Foto: Trollmor

- Mamma, jag älskar dig! Du är fin som en blombukett.

Älskade unge.
En pust av guldkornsstoft.
Jag sparar dem ömt.

Hösthyss

Foto: Trollmor

Förra året upptäckte jag att vi faktiskt hade ett äppelträd till.
Då gav det en skålfull med skörd.
I år höll jag inte på att upptäcka det alls.
Där dinglade nämligen endast ett mol allena äpple.
Och jag tror att jag har listat ut varför så är.
Jag tror allt att vårt hemliga äppelträd har drabbats av det kartiga monsterbladet som girigt slukar alla äpplen det kommer åt ;-)


Foto: M

Själv passar jag på att pussa på när jag har Stumpatrollet uppskuttat i mitt knä.
Det ger en hel del famnfnitter vill jag lova.
Värmande gott när höstvindarna viner utanför ytterdörren.
Där i rabatten fann jag att sommaren nog allt flörtar lite fortfarande med hösten.
Vågskvalp i samklang med lövprassel.


Foto: Trollmor

Förvånad hörde jag lite tisseltasselprassel från garagetaket.
Jag kikade upp och fann en skara rara spaljepäron som lite generat försökte låtsas som om ett stilla höstregn föll.
Vad var nu detta måntro?


Foto: Trollmor

Uppspelta som de var kunde de inte hålla sig stilla någon längre tid, utan radade strax upp sig och for under förtjusta rop nedför en hemmasnickrad rutschkana.
En mycket roande fruktstund.


Foto: Trollmor

Tydligen hade även jag under min trädgårdsrunda blickarna på mig.
Blickar fulla med jagaruntihusbus.
Jag styr raskt mina steg över gräsmattan och in mot värmen.
In i famnen hos ett litet troll, lekfull som en sommarboll.
En puss mot min kind, långsamt kvardröjande mjuk som en sommarvind.
Utanför singlar ett löv sakta ned och bäddar in oss i en färgsprakande höstbädd.
Den ser lovande ut för mer hopp och skratt :-)

Foto: Trollmor

Önskar er en mysig busig höst!

~ Varma kramar Trollmor ~