Du goda far
Foto: Trollmor
Telefonen ringde.
Jag lyfte på luren och fick en mjuk uppmaning att titta ut genom fönstret.
Ut på gården.
Där, mitt bland ihopräfsade lövhögar, ser jag litet Längtanshjärta i bylsig overall, sittandes på en trehjuling.
Så ivrigt vevandes med armar och ben för att komma framåt.
Tätt bakom står Stumpatrollet, knuffande och buffandes, allt för att hjälpa sin lilla syster.
Förtjusta småbarnsskratt som dansar en virvlande svängom med några löv på rymmen.
Jag ler stort där jag kikar ut.
Känner kärlekens ton i mitt inre, varm över att han ringde.
In till mig.
Väl medvetandes om att jag ville se detta.
Jag lånar min äldsta dotters ord som hon sa för en liten tid sedan:
Tack så mycket du goda far!
Det här är för dig.
Foto: Trollmor
8 kommentarer:
Vilken fin läsning :)
Och så vill jag tacka dig, igen, för den fina vinsten från i somras. Jag älskar formarna och använder dem till både muffins och till sconesbullar. Och Nora älskar boken, vi läser den minst en och gärna tjugo gånger om dagen (jo jag kan den utantill numera) :D
Härlig läsning, så glittrande livsglada ord. Och bilder som stannar kvar.
Kram
Speja
Ja, det är för sådana små stunder man lever... Du skriver så fint! Kram!
Vilket kärleksfullt samtal du fick...annars hade du missat den stunden med dina barn :) Småbarnsperioden går så fort och man vill vara med hela tiden helst...inte missa nåt...
Tjingeling
Monica
Kärlek...det måste det vara?!
Vilken härlig syn. Det är dom små ögonblicken som förgyller vardagen. Jag brukar nog glömma det ibland. Må så gott och kram på er
Sött och romantiskt.
kram
Så omtänksamt. Han känner dig precis, och vet vad du vill och känner :)
Kram Mari
Vilken underfar må jag säga och vilken omtänksam make som tänker på att modern också vill uppleva!
Skicka en kommentar