fredag 2 november 2007

Mormor


Mormor i 20-års åldern

Idag tänkte jag att jag skulle visa några bilder på min kära mormor Siri.
Hon finns ofta i mina tankar och vid en helg som denna är det till henne som jag söker mig främst.
För mig betyder hon styrka och trygghet.
Det är till henne jag vänder mig om jag känner mig liten på jorden, oroar mig för något och vill få känna lite extra stöd.
Men även i stunder av glädje, då jag önskar att hon hade kunnat få vara med.
Så gärna jag velat få låta min blick möta hennes glittrande ögon då.


Mormor och mamma

Men jag vet att hon finns med mig i alla fall.
Hon finner sätt att visa sin närvaro genom tecken, bilder eller känslor.
En gång när jag var så glad, så glad över en lycklig händelse, där jag tror att hon hade ett finger med i spelet, så höll jag nästan bokstavligt talat på att gå på henne.
Mitt(!) på vägen möter jag en gammal tant som är så lik henne att jag stannar till och bara tittar. Det tog en stund för mig att inse att det faktiskt inte var hon, men jag ger mig den på att den gamla tanten var ditsänd på ett eller annat sätt för att ge mig en hälsning.
Och det stärkte mig i vetskapen om att mormor är med mig.
Andra gånger har det varit i form av bilder.
Hennes gamla rynkiga händer där hon fingrat på en ring som blivit för stor, hennes leende.
Jag har fyllts av ett lugn, ett sådant lugn som bara stor kärlek kan ge.
Trygghet, där min hand vilat i hennes.


Mormor

Men så framför allt glädje. För det är så jag minns henne.
Med ett stort varmt leende.
Tack!

15 kommentarer:

Sussie sa...

Så vackert du beskriver din mormor, det berör verkligen. Här tittar jag gärna in igen, hoppas att det är ok att jag länkar.

Min Skattkammare sa...

Vad härligt det är att ha så fina minnen från sina älskade. Din mormor ser så varm och snäll ut.
Jag har också underbart varma minnen av min mormor, och om vi alla ska ses igen, då är det henne jag ska springa och leta på först!
Saknar min lilla mormor Astrid.
Tack för ditt fina inlägg!
Önskar dig en riktigt fin helg!
Kram Kicki

Poppins sa...

Vilket fint porträtt av din mormor du ger oss. Hoppas att hon fortsätter vara med dig genom livet.
kramar

Anonym sa...

Så fint du skriver om din mormor! Jag tror bestämt på att de visar sig för oss - det gäller bara att SE & KÄNNA & HÖRA!

Ibland känner jag en liten putt eller smekning på axeln eller bak på ryggslutet! Undrar vem det är?

Kram till dig denna vackra höstdag!

Åsas Kammare sa...

Vilken fin mormor du har!

Roligt att hon visade sig så i den andra tanten. Jag gillar verkligen när jag får små "känningar" av min farfar el mormor. Det känns tryggt.

Tack för fint inlägg.

Ha en fortsatt bra helg! Åsa

Lusthuset sa...

Så underbart att du har din mormor kvar hos dig, inom dig. Jag tror helt fullt och fast att vissa människor som stått en nära på ett speciellt sätt aldrig riktigt lämnar en. Det känns så tryggt, men samtidigt känner man längtan så starkt. Idag när vi far runt i tillvaron och allt är så splittrat så kan det vara skönt att tänka på en fast punkt som man ofta upplevde som barn, som du har din mormor. Ha en fortsatt skön helg och var rädd om mormor Siri. (min mormor hette också Siri) Kram.

Kattfot sa...

Vilka härliga bilder och så fina minnen av din mormor!

Timotei sa...

Kjære deg, så fint du skriver om din mormor. Det var så rørende å lese.

Anonym sa...

Oj oj oj....du kan verkligen konsten att skriva....jag vilar så skönt härinne bland dina fina bilder och din lugna, fina, rytmiskt flytande text. Allting går direkt in i mitt hjärta och jag berörs......
Din mormor är med dig, det är jag övertygad om ....det var en varm och generös kvinna...det förstår jag när jag läser dina ord och tittar på dina bilder.Tänk om de hade sett våra "mormorsinlägg"... Våra mormödrar hade nog skrattat och skakat lite lätt på huvudet...och samtidigt som de strök bort en hårslinga från pannan, som lösgjort sig från den vackra hårknuten....så hade de sagt: Du är tokig du ...blogga om mormor....:=)

Tack för dina fina inlägg...jag känner mig stärkt i själen och redo för att ge mig ut i skogen och försöka ta lika fina bilder som du.....KRAAAAM

Sussie sa...

Idag har jag tagit mig en långpromenad på din blogg och verkligen tagit mig tid att läsa alla dina texter och se på dina bilder. Du har ju verkligen fått gåvan att skriva vackert och är skicklig med kameran. Jag måste upprepa mig, din sida berör.

Maria sa...

Så fin bild du förmedlar av din mormor! Man kan känna glädjen!!

Min Skattkammare sa...

Hej! Nu ska jag ta en morgonrunda!
Solen skiner på ett snöigt landskap.
Så vackert!
Visst är det härligt med naturens växlingar!?
Ha´en riktigt fin dag, lilla skogsvännen!
JÄTTEKRAM

Trollmor sa...

Zanna: Tack och välkommen hit!
Du får så gärna länka, jag gör detsamma.
På återseende! :-)
Kram

Min skattkammare: Så fint du skriver om att mötas igen.
Jag skulle göra likadant.
Nu är det snart helg igen och jag önskar dig en mysig sådan!
Kram

Poppins: Det hoppas jag med!
Kram

Soffy: Ingen liten känsla om vem det kan vara? Man eller kvinna?
Varm kram tillbaka i kvällsmörkret

Åsas kammare: Roligt att höra att du också har de kära med dig.
Kramar

Lusthuset: Visst känns det tryggt och jag håller med dig om den starka längtan man känner.
Ibland får jag en sådan ro inombords, och den tror jag att hon ger mig.
Jag tycker om din fina bild på din mormor Siri :-)
Stor kram

Kattfot: Jag hittade många fina bilder hos mina föräldrar, en riktig skattgruva.
Jag får nog lov att visa några fler framöver
:-)
Kram

Timotei: Tack snälla du för dina ord!
Varmt välkommen åter.
Kram

Clara: Du ska veta att jag blir så glad och rörd över dina fina ord!
Tack!
Ja, det hade varit något att se, våra mormödrar som nyfiket undrat vad vi pysslar med.
Jag tror mig ana ett och annat fniss.
Varm kram!

Zanna: Åh, nu blir jag återigen glad!
Jag får tacka så mycket för rundturen här och för dina varma ord :-)
Kram

Maria: Min mormor gör mig glad!
Kram

Min skattkammare: Så härligt det låter, vänta så ska jag hämta stövlarna och kameran! ;-)
Ja, det är sannerligen härligt allt naturen bjuder på.
Hoppas att du fick en vacker tur!
Stoooor kram

Designe sa...

Vilka härliga bilder! Jag ryser när jag läser om att du "har kontakt" med henne och att du höll på att krocka med en tant som påminde om din mormor. På mitt jobb finns just nu en äldre kvinna som är och jobbar extra och hon påminner verkligen om min mormor utseendemässigt så jag berättade det för henne..men de borde inte vara släkt för de kommer från helt skilda delar av Sverige..men man vet ju aldrig..det finns ju en del oäkta barn som fortfarande är hemliga!..min mormor lever tyvärr inte heller längre!

Trollmor sa...

Designe: Ja, man reagerar ju verkligen när man träffar på någon som är så lik någon man har kär.
Kram