Skrud

Foto: Trollmor

Ni kanske kommer ihåg monsterbladet från vårt hemliga äppelträd?
Nu är det ju så att vi faktiskt har ett äppelträd till.
Med som synes fler än ett endaste äpple.
Trots det så är det ett retsamt träd:

Jag känner en skrockande äppelfura,
ni må tro det mig försöker lura.
Det flinas och blinkas och tungan räckes ut,
det släppes äpplen i knoppen med ett barkande flin.
Men efter en kärnfull dust jag segrar till slut,
och skuttar därifrån med äppelfamn och rödkindad min.

Slår mig ned och mumsar bredvid en rogivande lavendelkör som stillsamt vyssar ett vissnande löv till vila.




Foto: Trollmor

Blickarna vänds uppåt när ytterligare ett sömnigt löv singlar ned.
Som små galgar i naturens klädkammare hänger de där och dinglar, näsorna.
Och visst är det snart dags att byta klädnad.
Den mer färgsprakande kostymen bytes då mot en mer vilsam vit.
Under tiden bjuds vi på glitter och paljetter i det sista framträdandet.
Sedan länge utsålt. I hänförd tacksamhet ger vi vårt bifall.
Höst. Fall. Stundande snöfall.

Foto: Trollmor

Föreställningens skimmer kastar ett varmt ljus även inåt.
Skingrar mörkret och sprider glädjen.
In mot det varmaste röda.


Foto: Trollmor

Röda spirande känslor.
Förväntan.
Tills vidare lite av skogens, sedan en tid tillbaka, utsmyckning.
Skrymtjulpynt.
Håll till godo.

Foto: Trollmor

**********************************
Jag har blivit utmanad av kära Poppins
En utmaning som består av att be 5 bloggvänner beskriva min blogg med ett ord.
Så jag frågar nu:

* Speja
* Alviken
* Jag blommar
* Lusthuset
* Min skattkammare
... samt Poppins i retur ;-)

vill ni?



*******************************



~ Kramar Trollmor ~

Trollögon

Foto: Trollmor

Sedan några veckor tillbaka tultar min minsta flicka omkring på egna små ben.
Fortare och stadigare går det. Och roligt så det förslår.
Idag norpade hon ett tyghjärta som så lockande hängde på en knopp.
Liten blixtsnabb näve håller hårt i fångsten och så ett kvickt ögonkast bakåt.
Förväntansfull förtjusning över att kanske blivit upptäckt.
En tur runt i rummet och kanske även en visit i hallen.

Allt under ystra lyckotjut.
Sedan en varsam vändning. Tillbaka till mig.
Titta! Titta vad jag har! Ditt hjärta i min hand. Ser du mamma?
Allt står att läsa i hennes tindrande trollögon.
Och jag ser.
För jag vill fånga det vackra. Det fina i var dag.
En liten kärleksfull nödbroms att vila i.
Trots att dagarna, timmarna och sekunderna pilar i väg i all hast.
Och vi som gör vårt bästa för att jaga ta fatt.
Det är jobbet med andan i halsen, dagis dit och hit, tallrikar på bordet och mat på golvet, dammtussar som yr kring fötterna likt leksugna valpar, tvätt vart än ögat når, renoveringsdamm som fint puder, godnattsagor och snipp snapp slut så var dagen all.


Foto: Trollmor

Det känns ibland som man knappt varken hinner andas in eller ut.
Då kan det behövas ett litet hjärta med bestämda små nävar som drar ned mig på golvet, puffande kravlar upp i famnen och låter mig andas in i hennes rufsiga nacke.
Nyfikenheten och busigheten fladdrar över till mig.
Ser du mamma?
Och jag ser.
Med tindrande trollögon.


Foto: Trollmor

~ Kramar Trollmor ~

Du är fin som en blombukett

Foto: Trollmor

På köksbordet står den sista lilalilla trädgårdsbuketten och minner om sommarens skimmer.
Nyanser och toner som bildar ledmotivet till denna höst.
Ett blickfång och tankesprång som glädjeskuttar mot mitt inre och slår rot.
Jag sjunger med och låter nya små vattenkannedroppar bevara blombladsberusningen en liten stund till.
Små och stora händer klappar takten och det dansas runt på köksgolvet.
En liten näve finner på ett lika litet grytlock och så bär det av på små ivriga vingliga ben.
Sommarsolsleende.

Värmen infinner sig som om en mjukbullig humla letat sig in sökande efter en gyllene pollenpuff.
Surrandet smälter in som en lekfull andrastämma till blomstermelodin.
Humlan brummar förbi och släpper några guldgula korn i min öppna hand.


Foto: Trollmor

- Mamma, jag älskar dig! Du är fin som en blombukett.

Älskade unge.
En pust av guldkornsstoft.
Jag sparar dem ömt.

Hösthyss

Foto: Trollmor

Förra året upptäckte jag att vi faktiskt hade ett äppelträd till.
Då gav det en skålfull med skörd.
I år höll jag inte på att upptäcka det alls.
Där dinglade nämligen endast ett mol allena äpple.
Och jag tror att jag har listat ut varför så är.
Jag tror allt att vårt hemliga äppelträd har drabbats av det kartiga monsterbladet som girigt slukar alla äpplen det kommer åt ;-)


Foto: M

Själv passar jag på att pussa på när jag har Stumpatrollet uppskuttat i mitt knä.
Det ger en hel del famnfnitter vill jag lova.
Värmande gott när höstvindarna viner utanför ytterdörren.
Där i rabatten fann jag att sommaren nog allt flörtar lite fortfarande med hösten.
Vågskvalp i samklang med lövprassel.


Foto: Trollmor

Förvånad hörde jag lite tisseltasselprassel från garagetaket.
Jag kikade upp och fann en skara rara spaljepäron som lite generat försökte låtsas som om ett stilla höstregn föll.
Vad var nu detta måntro?


Foto: Trollmor

Uppspelta som de var kunde de inte hålla sig stilla någon längre tid, utan radade strax upp sig och for under förtjusta rop nedför en hemmasnickrad rutschkana.
En mycket roande fruktstund.


Foto: Trollmor

Tydligen hade även jag under min trädgårdsrunda blickarna på mig.
Blickar fulla med jagaruntihusbus.
Jag styr raskt mina steg över gräsmattan och in mot värmen.
In i famnen hos ett litet troll, lekfull som en sommarboll.
En puss mot min kind, långsamt kvardröjande mjuk som en sommarvind.
Utanför singlar ett löv sakta ned och bäddar in oss i en färgsprakande höstbädd.
Den ser lovande ut för mer hopp och skratt :-)

Foto: Trollmor

Önskar er en mysig busig höst!

~ Varma kramar Trollmor ~

Sötsopp

Foto: Trollmor

Vår nostalgiresa styr så sakteligen hemåt igen.
Vargen och jag sov en sista natt i husvagnen.
Han ihoprullad som en liten räv, månne kände han gemenskap med sina rödpälsade gelikar på barndomstavlan som prydde väggen.
Jag nedkurad under ett tjockt täcke.
I nattens mörka timmar vaknade jag till av att det poppade mot taket.
Några ekollon landade kvickt där innan de rullade vidare ned mot marken.
Vi tog farväl av sommaren och hälsade på vårt vis hösten välkommen.

Foto: Trollmor

Vårt fjärde födelsedagsbarn har också vederbörligen blivit firad.
Även om M nu börjar uppvisa en viss ålder ;-)
Jag tog till ett gammalt beprövat knep, kärleksvägen via magen, medan våra töser gav de varmaste kramarna och de sötaste pussarna.

Foto: Trollmor

Jag tror att jag i dessa svampplockartider är ganska ensam om att bära med mig svampar ut i skogen :-)
Men är det tävlingsdags så är det.
Fyra goda svampar hade jag med mig i korgen:
nämligen Bus, Ankan, Alviken och så Karin.
De hade så att säga hatten på rätt fot när det kom till att finna på vilken svamp som var en luring i min Trollskog.


Foto: Trollmor

En liten assistent i form av ett Stumpatroll fick sedan plocka en vinnare ur korgen.
Grattis Karin!
En present kommer att singla ned i din brevlåda.


Foto: Trollmor

Får jag lov att presentera den lilla luringen,
min alldeles egna sötsopp!

Foto: Trollmor

Men henne bär jag ömt med mig hem igen.
Även om hon är alldeles underbart go, nästan så jag vill äta opp´na, så tror jag att det får räcka med oräkneliga pussar på hennes sötsoppsknopp :-)
Väl mött i svampskogen mina vänner!

~Varma kramar Trollmor ~

Psst Jeanette, du hade en undran...
Om du skickar ett litet mail så ska jag svara dig :-)

Mot nya äventyr

Foto: Trollmor

Det är spännande för både stora och små att vara ute i skogen.
Speciellt när pappa är i berättartagen på en nedfallen björkstam,
då gäller det att hålla tungan rätt i mun :-)
Man kan även låna ett hundöra, eller som i detta fall, ett Vargöra!
(avslöjad längst ned i högra hörnet)


Foto: Trollmor

Som jag skrattade när jag fick ögonen på vad resten av familjen har i blickfånget.
Vargen fick nämligen även han sin beskärda del av fikastunden.
Nu är jag i nedre vänstra hörnet där en kardemummabulle flyger åstad ;-)


Foto: Trollmor

Varför får storasyster en sån däringa god kaka med klet i och jag får dras med dessa rån?


Foto: Trollmor

Björkstammar i all ära, men inget går upp mot min mjuka sköna mossbeklädda skogssoffa.
Jag fick lov att titta till den, och japp, den stod glädjande kvar på sin plats.


Foto: M

Min alldeles nya tass-stass.
Vargen och jag tog ett gemensamt opphopp på en sten och jag kan konstatera att promenera fungerar utmärkt i mina nya Tretorntrotjänare.
De får symbolisera en ny start nu i höst.


Foto: Trollmor

Med doften av varm ljung kittlandes i nosen vill jag passa på att tacka er alla för era tassavtryck i mitt förra inlägg.
Jag har det lite jobbigt känslomässigt just nu, då tiden är kommen för att imorgon vandra tillbaka till jobbet efter min mammaledighet, och därmed lämna mitt Längtanshjärta på dagis. Separationen är ett faktum.
Och det känns i mammahjärtat.
Så tack igen, för era kloka, värmande och peppande ord!
Jag bär dem med mig ska ni veta.


Foto: Trollmor

Nu, nu är vi redo för alla dessa nya äventyr som jag känner på mig väntar bakom kröken!

~ Varma kramar Trollmor ~

Psst, det finnes ännu tid att utklura luringen i min Svamptävling.

En ny tid

Foto: Trollmor

En ny tid är kommen.
Och samtidigt ett avsked till det underbara som varit.
Mitt hjärta värker redan av längtan.

Min lilla tös är på väg mot nya äventyr.
En stor liten värld att utforska.

Jag satt en bit ifrån idag och bara iakttog.
Hon hade krupit bort mot en kulle och satt där i gräset.
En liten pojke kom och satte sig intill.
De tittade nyfiket på varandra.

Pojken sträckte fram sin lilla hand och överräckte en första gåva.
Det var ett visset löv.
Därpå följde några grässtrån och kanske en liten bit av en gren.
Allt mottogs under stor granskning och med stor förtjusning.
Pojken pekade på något och min lilla såg efter.

De tittade på varandra länge.
Och var så vackra där de satt.

Jag är tacksam för att jag fick vara med och se detta.
För bilden sparar jag i mitt inre att plocka fram när sikten skyms av tårar.

Foto: Trollmor

Det kommer en tid då hela mitt inre kommer att värka av längtan efter mitt lilla hjärta.

Samtidigt så får vi just chansen att längta efter varandra.
Och faktiskt upptäcka även återseendets glädje.

Nya små vänner skall finnas.
Och även stora skratt.
Sådana där så man nästan kiknar och ramlar omkull fast man kanske inte ens kan förklara vad som är så roligt.


Foto: Trollmor

Den bilden bär jag också med mig.

För just nu gör det ont.
Förbannat ont.

~ Trollmor ~

Svampkungens dotter

Foto: Trollmor

- Följ med oss ut i svampskogen vetja!


Foto: Trollmor

- Hurra!
Första och största kantarellen hittades av..... pappa!
Numera även benämnd som Svampkungen.
Det var knappt den fick plats i liten tösabits korg ;-)

Foto: Trollmor

Djupt inne i skogen möts vi av denna mäktiga stenmur.
Här har det nämligen huserat ett gammalt torp.

Foto: Trollmor

Vi slår oss ned en stund och vilar över-stock-och-sten-benen.
Och mumsar kex. Vissa har hela näven full :-)

Foto: Trollmor

Man kan även passa på att åtnjuta lite spröda toner från en skogssymfoniorkester, allt under ledning av en fantastiskt fingerfärdig dirigent.
Men jag var visst inte ensam publik där i mossan.
Ett av skogens många väsen låg behagligt tillbakalutad mot en nedfallen trädstam.
Han skymtar till där i bakgrunden om ni ser efter riktigt noga.

Foto: Trollmor

Här kommer ju självaste Svampkungen och hans dotter!
Kunde inte låta bli att leka med filtret svamp i PS ;-)


Foto: Trollmor

Väl hemma återstår ju själva omhändertagandet av svampfångsten.
I vår trädgård har vi till synes....hmmm....ett svampbad.
Vad våra små bevingade vänner kvittrade om det är ett annat spörsmål.


Foto: Trollmor

Den gyllene svampen förtrollades sedan till en välsmakande gratäng.
Mums!

Nu tänkte jag testa hur många av er som har svampögonen på genom att utlysa en liten tävling.
Har ni turen med er kan dessa så småningom få blicka ned i en god bok.
Nämligen denna:


Foto: Trollmor

Låter det lockande?
Då återstår det att klura ut vilken av dessa svampar som är en liten luring.
Alla utom en står att finna i min svampbok som så behändigt ligger här bredvid ;-)
Så följ med på en svampplockarrunda igen,
men spara en till mig:

Rävriska
Rabarbersvamp
Sötsopp
Trollsmör
Vargmjölk
Kandelabersvamp


Foto: Trollmor

Ni kan vandra runt i min Trollskog och granska de små svamparna till den 18 september,
då drar jag en läslysten vinnare ur svampkorgen :-)
Lycka till!

~Kramar Trollmor ~

Grön och skön

Foto: Trollmor

För mig är det gröna meditativt.
En stund av ro och återhämtning.
Jag låter mig mer än gärna omslutas av dess vilsamma famn.

Så, varmt välkomna med på en tur.
Vi börjar väl med att ta ett hopp in i trädgården.
Får jag lov att bjuda på en kopp te? Och någonting till kanske?
Lite längre bort vankas det nämligen gröna maränger.
Man kan undra vad är det för en filur som med bagarmössan på sned och med tyllen i högsta hugg har spritsat till sådana spröda bakverk.

Foto: Trollmor

Tja, inte vet jag...
Men det gäller att ha radarn helt eller delvis påslagen när det bjudes på fika.
Och att denna lille gynnare är förtjust i sötsaker går väl inte att ta miste på.
Även om han försöker dölja det där bakpå ryggen, så är jag rätt säker på att i hans familj så har de självaste kakmonstret som vapensköld.
- Kaka!


Foto: Trollmor

När den sista rabarbern skulle till att skördas fann jag detta stora gröna hjärta böljandes i det lilla trädgårdslandet.
Lika stort som locket som faktiskt ligger på vår brunn :-)
Så här bjuder jag på lite kärlek och värme innan vi ger oss av ut på barrbeströdda stigar i en ännu större grönska, nämligen skogen.


Foto: Trollmor

En liten stjärna leder oss vidare på rätt spår.
Men, hör ni? Det är visst någon som fnissande busar med oss.
Sträck på halsen noga så kanske ni får syn på en liten kortbent giraff ;-)


Foto: Trollmor

Ta sedan av er barfota och tassa med ut i det kittlande gräset under skira grönskande björkar.
Lyssna noga, för ibland kan man få höra en sällsam melodi spela mellan träden.
Och man vet aldrig vem som kan bjuda upp till dans.

- Så, får jag lov?


Foto: Trollmor

Jag tänkte faktiskt lämna er här.
Vid dessa gröna ängar.
Slå er gärna ned under eken en stund och vila.
Och låt blicken färdas i det gröna.
Få möta spegelblänket från ån lite längre ned och sedan tillbaka.
Landa mjukt i famnen hos en blomstrande fägring.
Där slå följe med en graciös fjäril då den gör sina himlapiruetter.
Och om ni har lyckan med er, se skymten av en rödpälsad liten räv, där den med ett mjukt rävhopp raskt försvinner in i grönskan.


Foto: Trollmor

~ Kramar Trollmor ~

Stort tack kära ni för alla fina hälsningar och ord i mitt förra inlägg.