Förtjusad

Foto: Trollmor

Slå rot hos mig, snälla.


Foto: Trollmor

Vårda mig.


Foto: Trollmor

Se mig.


Foto: Trollmor

Rör vid mig.


Foto: Trollmor

Giv mig kraft.


Foto: Trollmor

Och låt mig få växa i ditt ljus.

Påskens guldägg

Foto: Trollmor

Påsken inleddes med att denna lilla rara vän kom hemflygandes till oss helt oväntat. Så glada vi blev:
- En hummmla, tjoade Stumpatrollet lyckligt!
Vi lovar att ta väl hand om den och klia den försiktigt över den lena humleryggen närhelst den så önskar :-)
Tusen och åter tusen tacksurr goaste Kicki!
Hon är en riktig skogsvän som skapar mycket fint med naturen som inspiration, kika in i hennes Skattkammare och bara njut.


Foto: Trollmor

Påskaftonens morgon avnjöts traditionsenligt med räksmörgåsar à la Trollmor.
Små magar måste ju ha lite gott i sig om de ska orka jaga busiga påskharar i trädgården.


Foto: Trollmor

I år hade påskharen tagit hjälp av dessa små fjäderfän som hjälpsamt pekade näbb åt vilket håll ivriga små fötter skulle pinna på.


Foto: Trollmor

Men hoppsan, även andra tassar hade visst smugit sig med på turen!
- Ssssch, inte jama något avslöjande nu...


Foto: Trollmor

Lycklig liten tös som får leta för två.
Lillasyster sitter nyfiket på altanen och väntar på sitt påskägg.

- Bra jobbat, kacklar hönan, hängandes på grenen precis vid Stumpatrollets öra.

- Tack, ack, ack!


Foto: Trollmor

Nöjd med sin insats slappar nu missen i solens glans.
Ett säkert vårtecken.


Foto: Trollmor

Påskens absolut ljuvligaste stund var den sköna skogspromenaden.
Och finner man dessutom chokladbollar på en inbjudande björkstam så är det bara att slå sig ned.


Foto: Trollmor

Något svalkande drickbart kan säkerligen trollas fram också.
- Varsågod!


Foto: Trollmor

Vi gick sedan på spaning mot det stora vattnet och fick plötsligt syn på denna varelse.
- Kom, kom och ta en ridtur på min mossbeklädda rygg!
Jag kan springa fram med er över stock och sten och visa platser ni inte visste fanns.


Foto: Trollmor

Trots alla dessa äventyr fanns det fortfarande gott om skogsspring kvar i benen på tösabiten.
Och trollungen sprang rakt in i mammas famn och doftade så gott av skogsliv.


Foto: Trollmor

Alla dessa påskpussar och kramar!

~ Skickar gladeligen en stor varm kram vidare till er alla ~

Bevingat besök

Foto: Trollmor

Så äntligen har jag för första gången fått säga hej, och välkommen, till min absolut bästaste trädgårdsvän!
Tänk att en liten bullig pollenbepudrad humla kan väcka så starka glädjekänslor.
Kanske är de gyllene kornen som den är så generöst inpuffad i egentligen små lyckokorn, och har man tur när den brummar förbi så kanske ett sådant faller ned i ens hand.

Foto: Trollmor

Tadaaa, en sann superhjälte i mina ögon!
Vårnymornad och redo att ge sig i kast med nya äventyr.

Jag följer gladeligen med.


Foto: Trollmor

Hoppsan! Här var den visst lite väl ivrig och glömde trycka på bromsen.
Rakt in mellan blombladen, endast humlerumpan stack upp.

Det verkar vårkänslor banne mig :-)


Foto: Trollmor

Förnöjd och kanske aningen pömsig av sin första utflykt flyger den så sakteligen förbi mig på sin väg hem igen.
I mitt bröst, ja där surrar det så fortfarande.

Som stjärnor små

Foto: Trollmor

Som stjärnor små
på himlen blå
de vinka till varann,
så gör du och jag, min vän,
för kärleken, för kärleken
emellan mig och dig.

Som bäckar små
i jorden gå

igenom djupan dal,
så gå du och jag, min vän,
till kärleken, till kärleken
emellan mig och dig.

Som skyar små
på himlen blå
de flytta till varann,
så fly du och jag, min vän,
till kärleken, till kärleken
emellan mig och dig.

Evert Taube

Ibland inträffar de där stunderna av magi.
De som man sedan ömt bär med sig djupt inne i sitt hjärta.
Då när man känner att man är ett med själva livet. Med kärleken.
Med de man står allra närmast.

~~~*~~~

Jag satt i godan ro och skrev när jag så vände blicken mot mina två små töser som lekte på golvet.
Storasyster hade på något finurligt sätt lyckats kravla sig in i lillasysters babygym och låg där tillsammans med henne.
Varligt och med en egen slags nyfikenhet så visade hon på allt spännande som fanns att titta på och beröra.
Lillasyster kikade storögt ömsom på föremålen och ömsom på sin syster.
Undran och beundran i varm förening.
En alldeles egen stor liten värld mitt i allt det stora.
Precis då ljuder den smeksamma visan ur spelaren.
Ord som dansar och virvlar runt omkring oss, som en innerlig omfamning.
Och jag känner livet.
Kärlekens starka beröring.
Och tacksamhet.

Emellan dig och mig.

Skådespel

Foto: Trollmor

Jag låg på knä bland blåsippsblad och njöt av ljuset som så lockande spelade över marken.
Kom, kom hit! Varsågod att slå dig ned en stund.

Likt en första uppsättning på naturens berikande scen som bjöd in till sitt genrep för den som önskade titta på.
Och där stod så dess blomster som så graciöst böjde sitt blå bladkrönta huvud, bredvidnigandes och lite lätt rodnande mottagandes mina varma applåder.

Hon spelade sin roll så väl att jag trodde henne in i minsta gest.
Men ack vad jag bedrog mig.
För in på scenen ville en annan ensemble.
Så samspelta med sin store regissör som generöst öppnade himlen och lät vita, gnistrande iskristaller singla ned.
Det rådde inga tvivel om vilka som önskade få pryda affischens glänsande yta.
Att så få leva upp till sitt givna namn.


Foto: Trollmor

Sällskapet stannade aftonen ut och firade med en storslagen fest.
Ännu denna dags morgon gick det att se spår efter deras framfart.


Foto: Trollmor

Även om det är vackert att beskåda så hoppas jag innerligt på att det bara är ett tillfälligt gästspel.
Jag önskar min lilla hoppingivande aktris tillbaka för att återinta den scen som jag tycker att hon nu så väl förtjänar.

Så snälla, ge henne av din värme.

Låt henne få blomma ut.
Och hälsa henne välkommen.

Böcker för hela slanten

Foto: Trollmor

När jag fyllde år så önskade jag mig en penningagåva inför bl.a den då annalkande bokrean samt till några ytterligare bokfrestelser jag anat doften av.
Och så i förra veckan damp det ned två bruna härliga bokpaket i brevlådan.
Ren och skär lycka!
I den gyllene traven ovan finnes:
Min egen barnkammarbok (till min minsta trollunge)
Under valnötsträdet av Anna & Fanny Bergenström (till allas vår matglädje)
Kuckeli-hooooooo! av Mick Manning och Brita Granström (påskpresent till Stumpatrollet)
Min stora djuratlas (till frågvisa små barn och en mamma med en så gott som obefintlig geografikunskap)


Foto: Trollmor

Ofta när jag fotar så vill gärna övriga familjemedlemmar vara med på ett hörn på ett eller annat möjligt, och omöjligt, sätt.
Det gäller såväl döttrar, fyrbent pälspolare, en röd räf, Pippi & Co och så just i detta fall, där det plötsligt dök upp ett stort huvud med fagra lockar framför kameran.
Och det var inte äldsta dottern, ånej, även om hon nog hade sina små fingrar med i spelet. Eller en och annan kärvänlig arm kring största dockan i bästa upptågsmakarstil.
Jag fann allt de små boktjuvarna till synes oskyldigt ihopkrupna och de hade precis hunnit anta en god min över en god bok.

Foto: Trollmor


Foto: Trollmor - Ur Min egen barnkammarbok

Du lilla knyte med fjunigt hår.
Med sidenkinder och pärletår.

Du doftar hallon och apelsin.
Krusmynta, honung och smultronvin.

~.~

Jag vill se allt som om det vore nytt.
Med dig vid handen mitt lilla knytt.

~ Ode till en mycket liten människa av Carin Wirsén ~


Foto: Trollmor - Ur Min egen barnkammarbok

Min egen barnkammarbok fick jag blickarna på i Stumpatrollets barnbokklubb.
Jag tycker mycket om de andra barnkammarböckerna med sina olika teman, vackra illustrationer och fröjdefull läsning.
Och denna där man själv får lov att skriva om sitt lilla barn var given.
Och, jag tror allt det var meningen att den skulle landa med en mjuk duns här hemma hos oss.
För till min stora förvåning och med några små fniss så fann jag att på sidan där berättelsen om Längtanshjärtats valda namn skall nedtecknas, och hur det så kom sig, stod att finna både storasysters namn och mitt smeknamn!


Foto: Trollmor

I den blå skatten ovan finnes:
Vit som marmor av Carina Burman (till undertecknad för lite klurerier)
Titta och peka - lek och skoj (till en busig storasyster)
Det susar i säven av Kenneth Grahame (till sagoälskande mor & dotter)
Morberg - Scenen, livet och konsten att laga mat av just Per Morberg (till en förtjust stor tjej)


Foto: Trollmor - Ur Morberg

Varsågoda, en litet smakprov ur denna lustfyllda bok.

Nu kryper vi tätt intill i soffan för att förväntansfullt och med spänning ta oss an dessa skatter av ord och bild.
På återseende mina vänner!

~ Kramar Trollmor ~

En doft av glädje

Foto: Trollmor

I mina gömmor finns en vacker glasflaska, en gåva från en kär vän.
Däri förvarar jag dessa dyrbara droppar från lyckostunder.
En parfym att plocka fram och låta sig svepas in i när det kan kännas motigt.
På etiketten har någon lustfyllt nedtecknat ordet glädje.
Jag vårdar den ömt.
Sträck fram din hand, vill så gärna ge dig en pust om du behöver.

I veckan landade något här hos mig som gjorde mig glad.
Nämligen min vinst från rara Annie.
En försändelse med vackra nostalgikort och bokmärken.
Brevbäraren fick springa över både stock och sten innan han fann mig under en granruska.


Foto: Trollmor

Det är inte utan att man längtar till en röd rabarberknopp som kikar opp, opp med sitt söta lilla huvud.

Foto: Trollmor

Sitter man på pottkanten känns det tryggt att ha en vän att prata med.


Foto: Trollmor

Galanta damer passande nog tillsammans med helgens godsaker,
kanel- och chokladdoppade mandlar.


Foto: Trollmor

Tack snälla Annie!
Ta gärna en rundtur hemma hos henne och njut av rosendoften och värmen hon utstrålar.
Hon har även skrivit mycket klokt om detta med utmärkelser.
Jag har funderat över detta en tid, så jag lånar med mig hennes goda idé och tillsammans med en bevingad liten varelse gör jag min egen variant:


Foto: Trollmor

Jag har blivit så glad, rörd, lyft, stolt och tacksam över de som tilldelats mig ska ni veta.
De ska ju sedan skickas vidare, men vem ska man välja?
Det finns så många underbara människor, var och en på sitt alldeles egna speciella sätt.
Jag tror nog mer på att lämna ett litet vänligt tassavtryck efter sig.
Det får i alla fall mig att vifta på svansen.

~ Kramar Trollmor ~

Polly och Pippi

Foto: M

Två förväntansfulla förklädesflickor vispade och rörde så det virvlade omkring små fluffiga vita mjölmoln som kittlade kinderna.
Näsvingarna lyfte av alla goda dofter som spreds och jag tror nästan att de också tog sig en liten flygtur runt i köket.
Lördagsförmiddag och muffinsbak.
Riven blodapelsin och en skål med Pollygodis.
Ett, två, tre och skutt ned i smeten.
Stumpatrollet förbereder formarna för en puff in i ugnen.
Nu är det spännande.

Foto: Trollmor

Men döm om vår förvåning när så de nybakta muffinsen vips är borta!
Inte ens en liten smula finns att beskåda.
- Tjolahopp, tjolahej, titta på mig!
En sprallig röst ljuder mellan degbunkarna.
Och där, uppflugen på mjölbingen står Pippi!
Ni kommer kanske ihåg att jag till detta år lät henne flytta in i vårt kök, men nu börjar hon visst ta sig vissa friheter.
Knycka muffins på detta dära viset.
Nog för att hon är världens starkaste tjej, men inte kan hon väl ha hunnit med att få med sig en hel plåt alldeles ensam?


Foto: Trollmor

Just då får jag upp ögonen på hennes två medhjälpare som försöker springa och gömma sig.
Tommy och Annika. Det borde jag ju ha förstått.


Foto: Trollmor

- Varsågoda! ropar Stumpatrollet förtjust.

Nu blir det visst kalas i ett huj.
Nedför trappan hörs snabba steg.
Kan det vara husets sjörövarkapten som är på väg?

Livet på en pinne

Foto: Trollmor

Från himlen singlade tusentals spröda flingor.
Som naturens egen lyckokonfetti.
Tacksamt virvlade vi runt tillsammans för en stund.
Vi hade nämligen begivit oss ut i den vitskrudade skogen för att passande nog fira kärleken.
Oss emellan.
Med oss hade vi dyrbar last samt en välpackad ryggsäck med godsaker.


Foto: Trollmor

Vargen var helt med på noterna.
Endast den bästaste pinnen är god nog när det vankas korvgrillning.


Foto: Trollmor

Det sprakar och gnistrar.
Till lyst och i sinne.


Foto: Trollmor

Njuta bör man av varje smula.

Foto: Trollmor

Det var inte svårt att locka morfar att ta rollen som skogens konung.
Och vem kunde väl passa bättre.


Foto: Trollmor

Förtjusta skratt klingade mellan furorna på vår tur tillbaka hem.
Själv stod jag stilla en stund och bara tog in.
Skogen.
Flingorna som landade på mina axlar med ett litet nöjsamt knirr.

Stumpatrollets och mormors småprat sinsemellan där jag hör hur hon förtjust försöker få mormor att stå på huvudet i snön, och mormors varma skratt när hon så svarar att det kan hon inte.
Väntar in dem båda vid en liten backe på skogsvägen.
Sätter mig bakom min dotter på kälken och så susar vi utför.
Det pirrar.
Det gör det även när jag får syn på min käre M som står och tittar på oss när vi kommer pulsandes.
Möter hans blick och är vidunderligt glad.

Att bjuda på

Foto: Trollmor

Tusen tack för alla gratulationer och gissningar!
Får jag lov att bjuda på lite tårta innan jag avslöjar både mig och det rätta svaret ;-)
Varsågoda!

Foto: Trollmor

Funderade både en och två gånger om jag verkligen skulle lägga ut detta fotot, men så tänkte jag att kallar man sig Trollmor så får man väl leva upp till att se ut som en också.
Sen har jag noterat att många bloggare har skymtat förbi på foton nu på senaste tiden, så jag sällar mig väl till skaran jag också.
Det får jag bjuda på.
Kanske skrattar ni lika gott som jag gjorde, så sätt inte tårtbiten i halsen nu:


Foto: Min käre M

Och som ni kan se så är det med nöd och näppe vi ryms under taket.
Nu till lite matematik.

Själv räcker jag hela 186 centimeter upp i luften.
Tager man sedan ett litet Längtanshjärta på 68,5 i sina armar, och det gör man ju så gärna, så får man en trolltotallängd på 254,5. Det ni.
Och ni är duktiga på att gissa!
En varm applåd till vinnaren som var endast 0,5 cm ifrån, nämligen Alviken som gissade på 255!
Rana låg tätt därefter med sina 253. Glada hopp och busvisslingar!
Paketer anländer i lådan.

Klivet från undertecknad samt lilltös till några små rävar är inte så långt.
Jag har nämligen tagit mig an Ankans utmaning att visa sjätte bilden i min sjätte mapp.
Det var Guldlock, Vargen & Räfen som sig doldes där.
Kikar ni riktigt noga så kan ni nog se några blonda testar i nedre högra hörnet.
Ett Stumpatroll har gladeligen anslutit sig till de två sköna svansgrabbarna.
Hittade dem så när jag kom tassandes nedför trappan och fick lov att vända om och upp igen för att hämta kameran.

Tittut!

Foto: Trollmor

Nu har ju denna bildutmaning cirkulerat kring ett tag så jag säger som så att är det någon som känner sig manad, så varsågod att anta.

~ Puss & kram från hela gänget ~