I skogen

Foto: Trollmor

Hela mitt väsen drogs villigt med i de toner som hälsade mig när vi gick till skogs i helgen.
Sprittande, lysande och otroligt livfulla dansöser bjöd upp i mossan, jag neg och tackade mer än gärna ja till en virvlande tur.
En solstråle lekte tafatt och for iväg in bland furorna, mellan de svartvitklädda som nickade gillande och de mjukt grönbeklädda som viskade sinsemellan och svepte med sina böljande kjolar.
Runt, runt och skutt och så hopp.
En barrbekrönt gråskimrande sten och en barksvajande stubbe som lyfte på hatten.
Och så tillbaka igen.
Rakt ned i blåbärsriset for jag och landade bredvid Vargen som intensivt stod och spanade längs bladverket.


Foto: Trollmor

Jasså, jaha. Han hade fått ögonen på Stumpatrollet som passat på att slå sig ned en stund i solen och ta en välförtjänt fikapaus.
Kanske kan det tänkas att det bliva en liten smula över åt en hungrig Varg.
Och givetvis, varsågod min fyrbente vän.


Foto: Trollmor

Rakt framför oss där vi satt, behagligt nedsjunkna bland kottar och Putteris, tronade stora bumlingar under trädens kronor.
Omsvepta i skogens egen grönmjuka sammetsmatta.

Stolta, ståtliga, likt mäktiga konungar som regerat ett sedan länge bortglömt rike.
Mossmattan förvandlas till en mantel, några björkkvistar blir till en gnistrande krona och är det inte ljudet av en frustande häst som hörs där borta?
Stilla sitter jag och vilar in i allt detta.
Det finns där, bara vi vill lyssna.
Och det skänker frid.


Foto: Trollmor

Efter en stund beger vi oss vidare.

Tillfreds både i magar och i sinne.
Stumpatrollet springer glatt framför oss och Vargen tassar ivrigt på.
En solsmekning på min kind och en viskning som bärs fram av vinden:
Kom snart tillbaka!
Jag ger mitt ord.

Tre år

Foto: Trollmor

Det vankas rabarberpaj.
Låt er väl smaka, för idag firar vi.
Jag har nämligen vandrat längs med Pepparkaksvägen här i tre år nu.
En mycket trivsam och glädjefylld tur.


Foto: Trollmor

Vi firar även ett kärt Stumpatroll som har namnsdag och då blir det rabarberpremiär i sedvanlig ordning.
Hon vill så gärna ge en hjälpande tass, och till några ytterligare förgätmigej tackar man ju inte nej :-)


Foto: Trollmor

Sen har vi detta lilla troll som gärna lägger rabarber på det mesta nu för tiden.


Foto: Trollmor

I landet fann jag detta par. Tänk så vackert naturen smyckar sig.
Det lilla i det stora. Det stora i det lilla.

Jag vill passa på att tacka er som slagit följe på denna färd, det är ni som gör resan så givande.

~ Varma kramar Trollmor ~

Att färdas

Foto: Trollmor

Jag har spänt upp vårt alldeles egna sagotält härinne.
Därunder bågar och djupblå tältduk, mellan mjuka kuddar och sköna sovtäcken frodas berättelserna.
- Många sagor mamma! ivrar Stumpatrollet.
Och så det blir, ur bokhyllan och egna, sprungna ur stunden.
Vi kan bege oss precis vart vi önskar.
Så slå er ned, nu börjar vi vår resa.


Foto: Trollmor

Vårt lilla Längtanshjärta tog oss några ögonblick framöver verkligen på orden.
Ut i vida världen. På eget bevåg. Och för första gången.
Med ögon glittrandes av upptäcktens förtjusning.
De små intagande armarna och benen i tämligen ömsesidig beslutsamhet.
Storasyster befinner sig i hennes omedelbara närhet.
- Titta mamma, hon kaaan!
Jag hinner skönja en förundran och beundran hos henne innan det så även sveper mig med.


Foto: Trollmor

Jag hoppas att du får många spännande möten längs din väg, såväl yttre som inre.


Foto: Trollmor

Jag vill packa dig en liten kappsäck fylld av nyfikenhet och fantasi.


Foto: Trollmor

Älskade lilla ungen min.
Högst av allt jag önskar dig en god färd.

Jag är så innerligt lycklig att jag får följa dig,
dela min berättelse med din.