I skogen

Foto: Trollmor

Hela mitt väsen drogs villigt med i de toner som hälsade mig när vi gick till skogs i helgen.
Sprittande, lysande och otroligt livfulla dansöser bjöd upp i mossan, jag neg och tackade mer än gärna ja till en virvlande tur.
En solstråle lekte tafatt och for iväg in bland furorna, mellan de svartvitklädda som nickade gillande och de mjukt grönbeklädda som viskade sinsemellan och svepte med sina böljande kjolar.
Runt, runt och skutt och så hopp.
En barrbekrönt gråskimrande sten och en barksvajande stubbe som lyfte på hatten.
Och så tillbaka igen.
Rakt ned i blåbärsriset for jag och landade bredvid Vargen som intensivt stod och spanade längs bladverket.


Foto: Trollmor

Jasså, jaha. Han hade fått ögonen på Stumpatrollet som passat på att slå sig ned en stund i solen och ta en välförtjänt fikapaus.
Kanske kan det tänkas att det bliva en liten smula över åt en hungrig Varg.
Och givetvis, varsågod min fyrbente vän.


Foto: Trollmor

Rakt framför oss där vi satt, behagligt nedsjunkna bland kottar och Putteris, tronade stora bumlingar under trädens kronor.
Omsvepta i skogens egen grönmjuka sammetsmatta.

Stolta, ståtliga, likt mäktiga konungar som regerat ett sedan länge bortglömt rike.
Mossmattan förvandlas till en mantel, några björkkvistar blir till en gnistrande krona och är det inte ljudet av en frustande häst som hörs där borta?
Stilla sitter jag och vilar in i allt detta.
Det finns där, bara vi vill lyssna.
Och det skänker frid.


Foto: Trollmor

Efter en stund beger vi oss vidare.

Tillfreds både i magar och i sinne.
Stumpatrollet springer glatt framför oss och Vargen tassar ivrigt på.
En solsmekning på min kind och en viskning som bärs fram av vinden:
Kom snart tillbaka!
Jag ger mitt ord.

Tre år

Foto: Trollmor

Det vankas rabarberpaj.
Låt er väl smaka, för idag firar vi.
Jag har nämligen vandrat längs med Pepparkaksvägen här i tre år nu.
En mycket trivsam och glädjefylld tur.


Foto: Trollmor

Vi firar även ett kärt Stumpatroll som har namnsdag och då blir det rabarberpremiär i sedvanlig ordning.
Hon vill så gärna ge en hjälpande tass, och till några ytterligare förgätmigej tackar man ju inte nej :-)


Foto: Trollmor

Sen har vi detta lilla troll som gärna lägger rabarber på det mesta nu för tiden.


Foto: Trollmor

I landet fann jag detta par. Tänk så vackert naturen smyckar sig.
Det lilla i det stora. Det stora i det lilla.

Jag vill passa på att tacka er som slagit följe på denna färd, det är ni som gör resan så givande.

~ Varma kramar Trollmor ~

Att färdas

Foto: Trollmor

Jag har spänt upp vårt alldeles egna sagotält härinne.
Därunder bågar och djupblå tältduk, mellan mjuka kuddar och sköna sovtäcken frodas berättelserna.
- Många sagor mamma! ivrar Stumpatrollet.
Och så det blir, ur bokhyllan och egna, sprungna ur stunden.
Vi kan bege oss precis vart vi önskar.
Så slå er ned, nu börjar vi vår resa.


Foto: Trollmor

Vårt lilla Längtanshjärta tog oss några ögonblick framöver verkligen på orden.
Ut i vida världen. På eget bevåg. Och för första gången.
Med ögon glittrandes av upptäcktens förtjusning.
De små intagande armarna och benen i tämligen ömsesidig beslutsamhet.
Storasyster befinner sig i hennes omedelbara närhet.
- Titta mamma, hon kaaan!
Jag hinner skönja en förundran och beundran hos henne innan det så även sveper mig med.


Foto: Trollmor

Jag hoppas att du får många spännande möten längs din väg, såväl yttre som inre.


Foto: Trollmor

Jag vill packa dig en liten kappsäck fylld av nyfikenhet och fantasi.


Foto: Trollmor

Älskade lilla ungen min.
Högst av allt jag önskar dig en god färd.

Jag är så innerligt lycklig att jag får följa dig,
dela min berättelse med din.

Förtjusad

Foto: Trollmor

Slå rot hos mig, snälla.


Foto: Trollmor

Vårda mig.


Foto: Trollmor

Se mig.


Foto: Trollmor

Rör vid mig.


Foto: Trollmor

Giv mig kraft.


Foto: Trollmor

Och låt mig få växa i ditt ljus.

Påskens guldägg

Foto: Trollmor

Påsken inleddes med att denna lilla rara vän kom hemflygandes till oss helt oväntat. Så glada vi blev:
- En hummmla, tjoade Stumpatrollet lyckligt!
Vi lovar att ta väl hand om den och klia den försiktigt över den lena humleryggen närhelst den så önskar :-)
Tusen och åter tusen tacksurr goaste Kicki!
Hon är en riktig skogsvän som skapar mycket fint med naturen som inspiration, kika in i hennes Skattkammare och bara njut.


Foto: Trollmor

Påskaftonens morgon avnjöts traditionsenligt med räksmörgåsar à la Trollmor.
Små magar måste ju ha lite gott i sig om de ska orka jaga busiga påskharar i trädgården.


Foto: Trollmor

I år hade påskharen tagit hjälp av dessa små fjäderfän som hjälpsamt pekade näbb åt vilket håll ivriga små fötter skulle pinna på.


Foto: Trollmor

Men hoppsan, även andra tassar hade visst smugit sig med på turen!
- Ssssch, inte jama något avslöjande nu...


Foto: Trollmor

Lycklig liten tös som får leta för två.
Lillasyster sitter nyfiket på altanen och väntar på sitt påskägg.

- Bra jobbat, kacklar hönan, hängandes på grenen precis vid Stumpatrollets öra.

- Tack, ack, ack!


Foto: Trollmor

Nöjd med sin insats slappar nu missen i solens glans.
Ett säkert vårtecken.


Foto: Trollmor

Påskens absolut ljuvligaste stund var den sköna skogspromenaden.
Och finner man dessutom chokladbollar på en inbjudande björkstam så är det bara att slå sig ned.


Foto: Trollmor

Något svalkande drickbart kan säkerligen trollas fram också.
- Varsågod!


Foto: Trollmor

Vi gick sedan på spaning mot det stora vattnet och fick plötsligt syn på denna varelse.
- Kom, kom och ta en ridtur på min mossbeklädda rygg!
Jag kan springa fram med er över stock och sten och visa platser ni inte visste fanns.


Foto: Trollmor

Trots alla dessa äventyr fanns det fortfarande gott om skogsspring kvar i benen på tösabiten.
Och trollungen sprang rakt in i mammas famn och doftade så gott av skogsliv.


Foto: Trollmor

Alla dessa påskpussar och kramar!

~ Skickar gladeligen en stor varm kram vidare till er alla ~

Bevingat besök

Foto: Trollmor

Så äntligen har jag för första gången fått säga hej, och välkommen, till min absolut bästaste trädgårdsvän!
Tänk att en liten bullig pollenbepudrad humla kan väcka så starka glädjekänslor.
Kanske är de gyllene kornen som den är så generöst inpuffad i egentligen små lyckokorn, och har man tur när den brummar förbi så kanske ett sådant faller ned i ens hand.

Foto: Trollmor

Tadaaa, en sann superhjälte i mina ögon!
Vårnymornad och redo att ge sig i kast med nya äventyr.

Jag följer gladeligen med.


Foto: Trollmor

Hoppsan! Här var den visst lite väl ivrig och glömde trycka på bromsen.
Rakt in mellan blombladen, endast humlerumpan stack upp.

Det verkar vårkänslor banne mig :-)


Foto: Trollmor

Förnöjd och kanske aningen pömsig av sin första utflykt flyger den så sakteligen förbi mig på sin väg hem igen.
I mitt bröst, ja där surrar det så fortfarande.

Som stjärnor små

Foto: Trollmor

Som stjärnor små
på himlen blå
de vinka till varann,
så gör du och jag, min vän,
för kärleken, för kärleken
emellan mig och dig.

Som bäckar små
i jorden gå

igenom djupan dal,
så gå du och jag, min vän,
till kärleken, till kärleken
emellan mig och dig.

Som skyar små
på himlen blå
de flytta till varann,
så fly du och jag, min vän,
till kärleken, till kärleken
emellan mig och dig.

Evert Taube

Ibland inträffar de där stunderna av magi.
De som man sedan ömt bär med sig djupt inne i sitt hjärta.
Då när man känner att man är ett med själva livet. Med kärleken.
Med de man står allra närmast.

~~~*~~~

Jag satt i godan ro och skrev när jag så vände blicken mot mina två små töser som lekte på golvet.
Storasyster hade på något finurligt sätt lyckats kravla sig in i lillasysters babygym och låg där tillsammans med henne.
Varligt och med en egen slags nyfikenhet så visade hon på allt spännande som fanns att titta på och beröra.
Lillasyster kikade storögt ömsom på föremålen och ömsom på sin syster.
Undran och beundran i varm förening.
En alldeles egen stor liten värld mitt i allt det stora.
Precis då ljuder den smeksamma visan ur spelaren.
Ord som dansar och virvlar runt omkring oss, som en innerlig omfamning.
Och jag känner livet.
Kärlekens starka beröring.
Och tacksamhet.

Emellan dig och mig.

Skådespel

Foto: Trollmor

Jag låg på knä bland blåsippsblad och njöt av ljuset som så lockande spelade över marken.
Kom, kom hit! Varsågod att slå dig ned en stund.

Likt en första uppsättning på naturens berikande scen som bjöd in till sitt genrep för den som önskade titta på.
Och där stod så dess blomster som så graciöst böjde sitt blå bladkrönta huvud, bredvidnigandes och lite lätt rodnande mottagandes mina varma applåder.

Hon spelade sin roll så väl att jag trodde henne in i minsta gest.
Men ack vad jag bedrog mig.
För in på scenen ville en annan ensemble.
Så samspelta med sin store regissör som generöst öppnade himlen och lät vita, gnistrande iskristaller singla ned.
Det rådde inga tvivel om vilka som önskade få pryda affischens glänsande yta.
Att så få leva upp till sitt givna namn.


Foto: Trollmor

Sällskapet stannade aftonen ut och firade med en storslagen fest.
Ännu denna dags morgon gick det att se spår efter deras framfart.


Foto: Trollmor

Även om det är vackert att beskåda så hoppas jag innerligt på att det bara är ett tillfälligt gästspel.
Jag önskar min lilla hoppingivande aktris tillbaka för att återinta den scen som jag tycker att hon nu så väl förtjänar.

Så snälla, ge henne av din värme.

Låt henne få blomma ut.
Och hälsa henne välkommen.

Böcker för hela slanten

Foto: Trollmor

När jag fyllde år så önskade jag mig en penningagåva inför bl.a den då annalkande bokrean samt till några ytterligare bokfrestelser jag anat doften av.
Och så i förra veckan damp det ned två bruna härliga bokpaket i brevlådan.
Ren och skär lycka!
I den gyllene traven ovan finnes:
Min egen barnkammarbok (till min minsta trollunge)
Under valnötsträdet av Anna & Fanny Bergenström (till allas vår matglädje)
Kuckeli-hooooooo! av Mick Manning och Brita Granström (påskpresent till Stumpatrollet)
Min stora djuratlas (till frågvisa små barn och en mamma med en så gott som obefintlig geografikunskap)


Foto: Trollmor

Ofta när jag fotar så vill gärna övriga familjemedlemmar vara med på ett hörn på ett eller annat möjligt, och omöjligt, sätt.
Det gäller såväl döttrar, fyrbent pälspolare, en röd räf, Pippi & Co och så just i detta fall, där det plötsligt dök upp ett stort huvud med fagra lockar framför kameran.
Och det var inte äldsta dottern, ånej, även om hon nog hade sina små fingrar med i spelet. Eller en och annan kärvänlig arm kring största dockan i bästa upptågsmakarstil.
Jag fann allt de små boktjuvarna till synes oskyldigt ihopkrupna och de hade precis hunnit anta en god min över en god bok.

Foto: Trollmor


Foto: Trollmor - Ur Min egen barnkammarbok

Du lilla knyte med fjunigt hår.
Med sidenkinder och pärletår.

Du doftar hallon och apelsin.
Krusmynta, honung och smultronvin.

~.~

Jag vill se allt som om det vore nytt.
Med dig vid handen mitt lilla knytt.

~ Ode till en mycket liten människa av Carin Wirsén ~


Foto: Trollmor - Ur Min egen barnkammarbok

Min egen barnkammarbok fick jag blickarna på i Stumpatrollets barnbokklubb.
Jag tycker mycket om de andra barnkammarböckerna med sina olika teman, vackra illustrationer och fröjdefull läsning.
Och denna där man själv får lov att skriva om sitt lilla barn var given.
Och, jag tror allt det var meningen att den skulle landa med en mjuk duns här hemma hos oss.
För till min stora förvåning och med några små fniss så fann jag att på sidan där berättelsen om Längtanshjärtats valda namn skall nedtecknas, och hur det så kom sig, stod att finna både storasysters namn och mitt smeknamn!


Foto: Trollmor

I den blå skatten ovan finnes:
Vit som marmor av Carina Burman (till undertecknad för lite klurerier)
Titta och peka - lek och skoj (till en busig storasyster)
Det susar i säven av Kenneth Grahame (till sagoälskande mor & dotter)
Morberg - Scenen, livet och konsten att laga mat av just Per Morberg (till en förtjust stor tjej)


Foto: Trollmor - Ur Morberg

Varsågoda, en litet smakprov ur denna lustfyllda bok.

Nu kryper vi tätt intill i soffan för att förväntansfullt och med spänning ta oss an dessa skatter av ord och bild.
På återseende mina vänner!

~ Kramar Trollmor ~

En doft av glädje

Foto: Trollmor

I mina gömmor finns en vacker glasflaska, en gåva från en kär vän.
Däri förvarar jag dessa dyrbara droppar från lyckostunder.
En parfym att plocka fram och låta sig svepas in i när det kan kännas motigt.
På etiketten har någon lustfyllt nedtecknat ordet glädje.
Jag vårdar den ömt.
Sträck fram din hand, vill så gärna ge dig en pust om du behöver.

I veckan landade något här hos mig som gjorde mig glad.
Nämligen min vinst från rara Annie.
En försändelse med vackra nostalgikort och bokmärken.
Brevbäraren fick springa över både stock och sten innan han fann mig under en granruska.


Foto: Trollmor

Det är inte utan att man längtar till en röd rabarberknopp som kikar opp, opp med sitt söta lilla huvud.

Foto: Trollmor

Sitter man på pottkanten känns det tryggt att ha en vän att prata med.


Foto: Trollmor

Galanta damer passande nog tillsammans med helgens godsaker,
kanel- och chokladdoppade mandlar.


Foto: Trollmor

Tack snälla Annie!
Ta gärna en rundtur hemma hos henne och njut av rosendoften och värmen hon utstrålar.
Hon har även skrivit mycket klokt om detta med utmärkelser.
Jag har funderat över detta en tid, så jag lånar med mig hennes goda idé och tillsammans med en bevingad liten varelse gör jag min egen variant:


Foto: Trollmor

Jag har blivit så glad, rörd, lyft, stolt och tacksam över de som tilldelats mig ska ni veta.
De ska ju sedan skickas vidare, men vem ska man välja?
Det finns så många underbara människor, var och en på sitt alldeles egna speciella sätt.
Jag tror nog mer på att lämna ett litet vänligt tassavtryck efter sig.
Det får i alla fall mig att vifta på svansen.

~ Kramar Trollmor ~