Skrud

Foto: Trollmor

Ni kanske kommer ihåg monsterbladet från vårt hemliga äppelträd?
Nu är det ju så att vi faktiskt har ett äppelträd till.
Med som synes fler än ett endaste äpple.
Trots det så är det ett retsamt träd:

Jag känner en skrockande äppelfura,
ni må tro det mig försöker lura.
Det flinas och blinkas och tungan räckes ut,
det släppes äpplen i knoppen med ett barkande flin.
Men efter en kärnfull dust jag segrar till slut,
och skuttar därifrån med äppelfamn och rödkindad min.

Slår mig ned och mumsar bredvid en rogivande lavendelkör som stillsamt vyssar ett vissnande löv till vila.




Foto: Trollmor

Blickarna vänds uppåt när ytterligare ett sömnigt löv singlar ned.
Som små galgar i naturens klädkammare hänger de där och dinglar, näsorna.
Och visst är det snart dags att byta klädnad.
Den mer färgsprakande kostymen bytes då mot en mer vilsam vit.
Under tiden bjuds vi på glitter och paljetter i det sista framträdandet.
Sedan länge utsålt. I hänförd tacksamhet ger vi vårt bifall.
Höst. Fall. Stundande snöfall.

Foto: Trollmor

Föreställningens skimmer kastar ett varmt ljus även inåt.
Skingrar mörkret och sprider glädjen.
In mot det varmaste röda.


Foto: Trollmor

Röda spirande känslor.
Förväntan.
Tills vidare lite av skogens, sedan en tid tillbaka, utsmyckning.
Skrymtjulpynt.
Håll till godo.

Foto: Trollmor

**********************************
Jag har blivit utmanad av kära Poppins
En utmaning som består av att be 5 bloggvänner beskriva min blogg med ett ord.
Så jag frågar nu:

* Speja
* Alviken
* Jag blommar
* Lusthuset
* Min skattkammare
... samt Poppins i retur ;-)

vill ni?



*******************************



~ Kramar Trollmor ~

Trollögon

Foto: Trollmor

Sedan några veckor tillbaka tultar min minsta flicka omkring på egna små ben.
Fortare och stadigare går det. Och roligt så det förslår.
Idag norpade hon ett tyghjärta som så lockande hängde på en knopp.
Liten blixtsnabb näve håller hårt i fångsten och så ett kvickt ögonkast bakåt.
Förväntansfull förtjusning över att kanske blivit upptäckt.
En tur runt i rummet och kanske även en visit i hallen.

Allt under ystra lyckotjut.
Sedan en varsam vändning. Tillbaka till mig.
Titta! Titta vad jag har! Ditt hjärta i min hand. Ser du mamma?
Allt står att läsa i hennes tindrande trollögon.
Och jag ser.
För jag vill fånga det vackra. Det fina i var dag.
En liten kärleksfull nödbroms att vila i.
Trots att dagarna, timmarna och sekunderna pilar i väg i all hast.
Och vi som gör vårt bästa för att jaga ta fatt.
Det är jobbet med andan i halsen, dagis dit och hit, tallrikar på bordet och mat på golvet, dammtussar som yr kring fötterna likt leksugna valpar, tvätt vart än ögat når, renoveringsdamm som fint puder, godnattsagor och snipp snapp slut så var dagen all.


Foto: Trollmor

Det känns ibland som man knappt varken hinner andas in eller ut.
Då kan det behövas ett litet hjärta med bestämda små nävar som drar ned mig på golvet, puffande kravlar upp i famnen och låter mig andas in i hennes rufsiga nacke.
Nyfikenheten och busigheten fladdrar över till mig.
Ser du mamma?
Och jag ser.
Med tindrande trollögon.


Foto: Trollmor

~ Kramar Trollmor ~

Du är fin som en blombukett

Foto: Trollmor

På köksbordet står den sista lilalilla trädgårdsbuketten och minner om sommarens skimmer.
Nyanser och toner som bildar ledmotivet till denna höst.
Ett blickfång och tankesprång som glädjeskuttar mot mitt inre och slår rot.
Jag sjunger med och låter nya små vattenkannedroppar bevara blombladsberusningen en liten stund till.
Små och stora händer klappar takten och det dansas runt på köksgolvet.
En liten näve finner på ett lika litet grytlock och så bär det av på små ivriga vingliga ben.
Sommarsolsleende.

Värmen infinner sig som om en mjukbullig humla letat sig in sökande efter en gyllene pollenpuff.
Surrandet smälter in som en lekfull andrastämma till blomstermelodin.
Humlan brummar förbi och släpper några guldgula korn i min öppna hand.


Foto: Trollmor

- Mamma, jag älskar dig! Du är fin som en blombukett.

Älskade unge.
En pust av guldkornsstoft.
Jag sparar dem ömt.