lördag 30 juni 2007

Morotstårta

Eftersom regnet smattrade mot rutorna så tänkte jag att jag skulle infria mitt löfte till M och baka en morotstårta till honom.
(Det skadar ju inte att ligga på plussidan...)
Den kom väl till pass eftersom det en stund senare knackade på dörren och två fika- och Stumpatrollssugna svärföräldrar klev in.
Lördagar är nog den dag som jag har mest pyssla- & donapirr i kroppen.
Lite mys är ju inte heller fel i soffan framåt kvällen.
Något gott att äta, något gott att dricka, något fint att titta på.
Det är grejer det. Purrr!

Om det är någon annan som känner för att pyssla lite i köket så kommer här receptet:
(från Rosendals Trädgårdscafé, supersmarrigt!)



Foto: Trollmor

Kaka:
2 1/2 dl solrosolja, 3 1/2 dl strösocker, 4 dl fint rivna morötter, 3 ägg, 4 dl mjöl, 1 tsk bakpulver, 1 tsk bikarbonat, 1/2 tsk salt, 1/2 tsk muskot, 1 tsk kanel,
1 dl grovt hackade valnötter.

Topping:
200 g smält avsvalnat smör, 200 g philadelphiaost, 3 dl florsocker, 2 tsk vaniljsocker, saft & skal av 1 citron.

Kaka: Vispa socker & olja vitt. Tillsätt de rivna morötterna och sedan äggen ett i taget.
Blanda de övriga ingredienserna och rör ned dem i smeten.
Häll smeten i en smord & bröad form (ca 24 cm i diameter).
Gräddas i 200 grader, ca 40-45 min.

Topping: När kakan har svalnat vispas alla ingredienserna till en fluffig smet som breds över kakan.
Låt kakan stå kallt en stund så att toppingen stelnar något.

Njut!



Foto: Trollmor

fredag 29 juni 2007

Flitig som en myra


Foto: Trollmor

Idag är Stumpatrollet hos mormor & morfar, till stor glädje för dem alla tre. Jag kunde ana en viss sprallighet när de var här och hämtade henne med stora leendet på.
Vad gör jag då när jag är själv (nåja, Vargen håller mig sällskap) hemma då?
Tar det lugnt, passar på att läsa en god bok... nähej, jag städar & tvättar i flygande fläng!
Egentid har fått ett nytt ansikte. Men faktum är att jag njuter av det också.
Finner det ganska meditativt att göra rent hus, man tänker så bra till dammsugarens surrande. Intalar jag mig.
Tycker dock att Vargen kunde vara mig lite mer behjälplig.
Han kunde gott ha den goda smaken att bara hänga av sig sin vinterkostym på en krok i klädkammaren som vanligt folk gör.
Vi kan snart sätta upp en skylt vid grinden där det står Kennel Ulltuss eller liknande. Vart man än tittar så nog finner man en grå liten tuss som fladdrar till, nästan som om det låg en massa små valpar och sussade sött i hörnen.
(Hå, valpar i lösvikt!...)
Men nej, Vargen vet att ta det lugnt. Han ligger i godan ro på sin plats i solen och sänder nog en och annan tanke om knasiga matte som far runt som ett yrväder.


Foto: Trollmor

Det skall dock tillstås att han ibland lägger manken till och nosar upp något skräp i hörnen. (Och ger mig ett gott skratt, där kan man tala om näsvingar!)

Foto: Trollmor

När jag ändå är i farten så tänker jag att jag ska ta itu med den där krukväxten som står och jordar ned så förskräckligt.
Döm om min förvåning när jag lyfter den ur krukan och finner ett myrbo med en massa små vita ägg. Nog för att jag sett en och annan myra pila omkring, men detta är ju löjligt.
Så går det när man ska vara effektiv, det dyker allt som oftast upp mer att göra då. Men jag intalade mig själv:
Tänk positivt!
Istället för att sucka och gräva ned mig (vilket jag egentligen hade god lust att göra med blomman, om det nu inte hade varit min flitigast växande Hoya) så får jag väl passa på att ge den ny jord och en större och finare kruka.
Med tanke på gårdagens inlägg skulle man kunna tro att jag är en riktig småkrypsälskare, men jag är ledsen att behöva erkänna att hela skaran myror åkte vattenrutschbana ut genom avloppet från badkaret.
Jag är en ulv i fårakläder.

Nu är dagen till ända och jag fick en hel del gjort. Kom stundom på mig själv med att fantomhöra Stumpatrollet flera gånger och jag var på väg för att titta till henne. Nej visst ja, hon är ju inte hemma.
Nu är jag nöjd och belåten för nu vet jag att hon, Vargen och M ligger och snusar i rummen bakom mig. Allt är frid.
Och jag önskar en trevlig helg!

onsdag 27 juni 2007

Humlesurr


Foto: Trollmor

Jag hade höga förväntningar på denna till synes förtjusande lilla bok när den äntligen damp ned i brevlådan.
Och de infriades med råge!
Rekommenderar den varmt som present till någon liten (eller stor) naturvän.
Den handlar naturligtvis om humlornas liv och deras besök hos blommorna.
Fungerar dessutom utmärkt som en första flora då den presenterar ett 60-tal av våra vanligaste växter.
Allt detta illustreras av Maj Fagerbergs bedårande söta teckningar.

Foto: Trollmor - Ur Humlans blomsterbok

Det är inte alldeles lätt för en liten humla att flyga.
Först måste den bli riktigt varm, kroppstemperaturen måste vara ungefär 35 grader. Snart redo för en flygtur står den och brummar som ett litet bulligt flygplan.
När det sen bär av slår den 180 vingslag i sekunden!



Foto: Trollmor

Förr trodde man att blåklockorna var älvornas små kjolar som hängde på tork i solen.
(Här har nog en liten älva varit flink med vittvätten också)
Det finns faktiskt ett litet bi som brukar sova i klockan på natten som kallas för blomsovarbi.
Sötare bädd kan man nog inte tänka sig.

Humlorna samlar pollen i små "korgar" som sitter på bakbenen.
Pollenbyxorna på!

Foto: Trollmor

Någon som kan lista ut vilka blommor som har dessa smeknamn?

Kattstövlar
Solöga
Kopiss
Mormors glasögon
Björnbjällra




Bild: www.stefancasta.com

Här är ytterligare en fin bok av samma författare.
I den finner man ett tjugotal vilda växter och deras insekter.
Små kryp med namn som dansflugor, snabelsvärmare, guldflugor, tapetserarbin och humlebaggar. Vill ha!

tisdag 26 juni 2007

Kvällstur


Foto: Trollmor

Jag har sedan en tid lagt mig till med en mycket skön och avkopplande vana.
På kvällen tar jag med mig kameran ut i trädgården och bara strosar runt.
Det händer ofta att jag glömmer både tid och rum och M får ibland knacka på fönstret för att försöka locka in mig igen.
Detta har lett till att jag ofta gör små upptäckter, vackra ting som jag nog annars förmodligen skulle ha missat.
Med andra ord är det ganska spännande varje kväll när jag slinker ut genom dörren. Kanske hittar jag något riktigt fint. Kanske får jag sällskap av någon liten vän från djurens värld.
Rosen nedan brukar jag titta till varje dag. Nu skiftar den dock fint i lite rosa, det blir mer och mer för var dag som går.
Det finns mycket mer skönhet bland blommor & blad att se fram emot, det är ett som är säkert. Det knoppas på.

Foto: Trollmor

måndag 25 juni 2007

Min fyrbenta vän


Foto: M

Det här är min favoritbild på Vargen.
Den utstrålar en sådan stillhet och jag vet att han är alldeles lycklig i denna stund.
Vi befinner oss nämligen på en liten ö som vi brukar paddla till om sommaren.
Tältet plockar vi givetvis med oss så vi kan sova över och därmed få njuta av den tidiga morgonen här.
Det är alldeles tyst förutom då man kan höra plaskandet från någon sjöfågel som tar sig ett dopp.
Eftersom vi befinner oss på en ö så får han vara fri att tassa omkring som han vill, och det är lika underbart varje gång då han hoppar ur kanoten och sätter av i full karriär i sin upptäckariver.
När han så har nosat över det mesta brukar han sälla sig till oss igen och med en nöjd suck lägga sig framför tältet.

Idag har jag den äran att få gratulera honom på hans 8-års dag.
Det har blivit några extra goda kel under dagen och på lunchen överraskade jag honom med att ropa ned honom i köket och servera en tallrik blodpudding samt lite leverpastej.
Det slank fort ned i vännens mage vill jag lova.
Under eftermiddagen blev han uppvaktad med grisöron och ett rör sprillans nya tennisbollar.
Jag hade gjort en liten tårta med åtta Frolicringar och sin vana trogen smaskade han i sig tårtan lager för lager och tallriken blev som ny.


Foto: Trollmor

Här har vi vovven, modell mindre, och vi håller som bäst på att lära känna varandra.
Han verkar ha genomskådat mig ganska snabbt eftersom han sitter och räcker tunga.
Det är en klok och mycket god vän så jag viftar på svansen och säger:
Grattis!
Eller som han själv skulle ha sagt:
Waov waov waov waov!


Foto: Far

lördag 23 juni 2007

Maten i Midsummer...


Foto: Trollmor

...skulle man kunna sammanfatta denna helg som varit.
Det känns som om vi har ätit och ätit, och så ätit litegranna till.
Men det ska sägas att gott har det varit, och festligt.

Vi inledde med en sillunch på midsommarafton med goda vännerna S & F.
Lite frostnupen snaps för de som så önskade.
Själv nöjde jag mig med att titta på och njuta av minspelet.
Som avslutning vankades glass i stora lass & jordgubbar.


Foto: Trollmor

Med flinka fingrar band vi så en vacker midsommarkrans som skulle få pryda Stumpatrollets duniga lilla hjässa. Vi skulle ju vidare på fest på kvällen och då måste man ju vara fin.


Foto: M

Det var en mycket trevlig afton i gott sällskap och med god mat och dessert.
Att det regnade gjorde då ingenting, det var mysigt att sitta och höra smattret mot altantaket.
Det bjöds på färgglada sommarpresenter (till vår förtjusning) och tipspromenad.
Kvällen sänkte sig runt omkring oss och vi satt i lyktornas sken inpå nattens timmar. Trivselfaktor.
Trött men glad for jag hemåt. Men vänta nu, hur fick jag med mig allas vår Ernst hem?

På midsommardagen bjöd jag hem mor & far på lunch.
Det serverades sill.
Det gäller att ta till vara på de små glada firrarna.
Mor hade med sig en jordgubbstårta, för vad vore väl midsommar utan just det?
Framåt kvällningen kom S & F tassandes över gruset och kära M fick så äntligen ta ut grillen och lägga på sina efterlängtade korvar.
Mmmm... korv sa M.

Idag har vi besökt M´s föräldrar. Även där var det fina fisken.
Sill någon?

torsdag 21 juni 2007

Ritsch ratsch filibom bom bom


Foto: Trollmor

Denna fagra midsommarstång tillhör min mor.
Är det midsommarafton ska den stå på bordet, det är tradition.
Den har blomsterkransar i färgat skumgummi (bara en sån sak) och så en flagga på toppen.
Själv har jag letat efter en egen att pryda det dukade bordet med, men jag har inte lyckats hitta någon.
Det är klart, jag kanske har för höga krav.
Det är svårt att konkurrera med detta glada gäng som övningssjunger så vackert inför morgondagens virvlande dans:

"Sju vackra flickor i en ring
sju vackra flickor i en ring,
vackraste flickor häromkring
ibland de flickor alla.

Flickorna vända sig omkring
flickorna vända sig omkring,

sökande efter vännen sin
ibland de gossar alla.

Vara vem det vara vill

vara vem det vara vill.
Den, som jag räcker handen till,
han har mitt unga hjärta.

Nu kan jag vara riktigt gla'.

Nu kan jag vara riktigt gla'.
Nu har jag fått den jag vill ha
ibland de gossar alla
ibland de gossar alla."


Klart att grannens katt var tvungen att tassa över för att kika vad det var för konstigt småfolk på vår gräsmatta....


Foto: Trollmor



Foto: Trollmor


Jag passar på och önskar er:


Foto: Trollmor

onsdag 20 juni 2007

Lektion i blommor & bin


Foto: Trollmor

Jag kände mig som en riktigt dirty paparazzi när jag smög omkring i gräset efter detta bevingade förälskade par.
Jag fick vara snabb i vändningarna också för de hade tydligen bestämt sig för att prova på så många olika platser de kunde komma på; i vägkanten, på en sten, mot en trädstam, på en blomma...
Ja, så höll de på och vänslades och jag fladdrade givetvis efter.
Nu har jag bara en liten stilla undran:
Blir det fjärilar i magen efter denna romans?


Foto: Trollmor

tisdag 19 juni 2007

Jag säger tack...


Foto: Trollmor

... för alla dessa små (och stora) hjärtegoa ögonblick som Stumpatrollet så generöst bjuder mig på.
Jag blir så varm inombords och det känns som om mitt ömma modershjärta blir flera nummer större varje gång.
Efter alla de ljuvliga pussar som jag överöst henne med kan jag nu äntligen få be om en själv:
Får mamma en puss?
Och jag ser hur det tänds en liten glimt i hennes ögon, hon lyser upp och så böjer hon sig fram och nuddar min mun. En puss.
Är inte det lycka så säg?

Häromdagen satt jag och kikade på henne när hon låg på mattan i sitt rum.
Hon hade fullt sjå att försöka få av sig sin ena strumpa.
Hon kämpade och kämpade, drog och drog, och så plötsligt ligger hon så där med strumpan i sin lilla hand.
Hon spricker upp i ett förtjust leende och säger lyckligt:
Ta-ack!

Tack min älskade unge!

måndag 18 juni 2007

Glassrusning


Foto: Trollmor

Stod i godan ro och bytte blöjpaketet på Stumpatrollet när jag plötsligt fick höra en signal som fick mig att spärra upp ögonen och rotera med öronen likt värsta parabolerna.
Tut-tuteli-tut, tut-tuteli-tut, tut-tut-tut-tut-tut-tut!
Gah! Glassbilen! Nu! Fassen också.
Paketerade in tösarumpan snabbare än Lucky Luke drar sin pickadoll och rusade ner med dotra på armen. Pengar! Jag måste ha pengar!
Turligt nog fann jag en sedel i en valör som nog skulle täcka mitt habegär, och med den i högsta hugg slet jag upp dörren och bad en desperat bön om att den blåa bilen fortfarande skulle stå utanför grinden.
Det gjorde den.
Turkisk pepparglass, flämtade jag fram.
Och hon gick och öppnade en liten dörr och överlämnade ett kallt blått paket till mig.
Stumpatrollet satt snällt på min arm och viskade:
Lugn, lugn mamma, i mitt öra (eller det kanske hon inte gjorde...)
Hur som helst fick hon tre klistermärksark av den mäkta populära tjejen med bilen full av glass.
Lyckan var total! (hos Stumpatrollet också)


Foto: Trollmor

Som jag har längtat och väntat på denna stund.
Nu var glassen äntligen i min ägo och i min frys.
Fast jag var tvungen att öppna paketet och kika lite på pinnarna innan jag med beslutsamhet stängde dörren till frysen.
När M kom hem sa jag ganska omedelbart:
Jag har en överraskning till dig!
Men M är inte M för intet utan fnös skrattande:
Till mig? Jo jo.
Han är alltför väl bekant med min nyhetsiver för att gå på något sådant.
Snart satt vi i soffan och rev och slet i papprena så det stod härliga till.
Och ja. Den var god.

Svart och syndig som natten...


Foto: Trollmor

söndag 17 juni 2007

Längs med stigen


Foto: Trollmor

Men sluta fota nu då och kom så vi kan tassa vidare!

Igår så tog jag med Vargen och gick till skogs bara vi och bara var.
Det var jätteskönt!
Vi tog det lugnt och gick och filurade bäst vi ville.
Vek av från stigen lite då och då bara för att kika (och nosa) närmare på något lockande vid sidan av.
Jag hade spanat in en härlig grön sammetsmatta av mjuk mossa och styrde stegen dit för att bara "klappa" den. Jag är nämligen aningens svag för mossa i dess olika skepnader.
Men det var någon annan som i yster glädje hann före!
Det var med stort behag och många förnöjda grymtningar han rullade fram och tillbaka, fram och tillbaka...
Det var nästan så att jag gjorde honom sällskap.


Foto: Trollmor

På vägen hem passerade vi dessa mäktiga klippblock.
Det var inte utan att man kunde tro att man skulle få se något röra sig bakom en skreva eller ett träd i ögonvrån. Men bara så hastigt så att om man vände sig om så skulle det redan ha försvunnit.
Bara aningen om att något nyss varit där skulle finnas kvar.


Foto: Trollmor

Jag säger som min kära mor brukar säga:
Ett litet troll kunde vi väl få se.

lördag 16 juni 2007

Rabarberlycka


Foto: Trollmor


M tittade på mig med stora blanka puppyögon och frågade med sammetslen röst:
-Kan inte du göra en cheesecake?
Jag föll som en fura och tänkte att jag då kunde passa på och skörda lite mer rabarber från landet.
Hittade ett recept som innehöll rabarber (såklart), hallon, nötter, choklad & färskost.
Det måste ju bara provas!
(Notera den förtjusande gelatinförpackningen...)

Gissa om det doftade sommar i köket när jag kokade rabarber och hallon till fyllningen! Mmmm..


Foto: Trollmor

Härliga färger!


Foto: Trollmor

En riktig sommartårta.
Den kom väl till pass eftersom vi fick besök både på för- och eftermiddagen av fikasugna gäster. Och nu har M redan önskat ett nytt bakverk, Morotstårta.
Jag tror nog allt att jag ska hålla honom på sträckbänken till nästa helg.

torsdag 14 juni 2007

Bland blommor och baggar


Foto: Trollmor

Varje morgon brukar jag, Stumpatrollet, Vargen och min käre far bege oss till skogs.
Det är en stund som jag njuter av i fulla drag. Ja, inte bara jag förstås.
Stumpatrollet som är i full färd med att upptäcka världen sitter rak i ryggen i vagnen och hennes lilla huvud far som en ugglas.
Det är mycket att titta på!
Vad gäller Vargen så är kommentarer nästan överflödiga. Han tassar framför oss och riktigt drar in skogens alla dofter och ljud.
Utom på två ställen där han riktigt flyger upp i luften och sedan landar på en jättesten. Man vet väl när det är Frolicdags!
Och far, ja, han är en riktig skogsbo han, och med det sällskapet han har med sig så myser han nog lite extra.

I morse hade vi båda två med oss kamerorna. Vi hade nämligen spanat in en liten stubbe igår som det växte små späda linneor på. Det kan man ju bara inte motstå.
Både han och jag låg och kröp bland blåbärsriset med ändalyktorna rakt upp i skyn.
Det stavade förbi en annan motionär just då och jag hann precis uppfånga hennes förbryllade min. Vad i himlens namn är det som är så intressant där då?
Jag gick sedan lite i förväg eftersom farsgubben höll på och trixade lite extra.
Lite längre bort fick jag syn på en liten söt skalbagge i solen. Ner i gräset igen.
Fortsatte en bit till där jag vet att det finns smultron som jag ville plocka till Stumpatrollet.
Då hör jag far ropa:
- Tog du på humlebaggen?
Där och då slås jag av den insikten att jag, eftersom jag kunde svara ja på den frågan, håller på att sakta men säkert förvandlas till en riktig fotonörd.

Foto: Trollmor

Här är den lille lurvige krabaten. Väldigt rar, men så påminner den ju om en humla också.
Den gillar pollen och det kan man nästan se, för bordsskicket är det inget vidare bevänt med. Det har ju slabbats både här och där. Och det kan man ju få komma undan med när man är så liten och söt.
Precis som mitt lilla Stumpatroll.

onsdag 13 juni 2007

Povels fötter


Foto: Trollmor

Jag har mitt eget speciella förhållande till Povel Ramel.
Till min förvåning upptäckte jag att jag nu faktiskt får omvärdera detta.
Men låt oss ta det från början.

Hemma hos mina föräldrar har denna singel sin egen lilla plats bland skivorna i bokhyllan.
Som en given följd av det har jag också fått höra den ett otal antal gånger under min uppväxt.
Och varje gång har den lyckats trigga igång mig. Ja, rent av reta upp mig med en rysning.
Snälla, stäng av!
Allt detta på grund av omslaget...
Vadan detta märkliga beteende undrar då givetvis en vän av ordning.
Jo, jag har lite svårt för fötter.
(Fotmassage, urk! Det utövar jag endast under hot och själv tycker jag bara att det kittlas och sparkas hej vilt. Däremot ett äkta kli på ryggen ger mig ståpäls.)
Nåväl. Som den uppmärksamme noterar så syns ett par stora röda strumpbeklädda sådana ganska väl.
Det är nämligen det enda jag ser.
Fötter är därför det enda jag ser när jag hör Ta av dig skorna.
Så ni fattar.
Nu har ju Povel Ramel spelats ganska flitigt i dessa dagar i och med hans bortgång.
Min käre M har inte varit sen att utnyttja min svaghet.
Häromdagen spelades Ta av dig skorna på radion och inom en nanosekund så hade M dragit upp volymen till max så att dessa toner genljöd i varje liten vrå i hela huset. Jag kom inte undan.
Jag trippade raskt ned till köket och hittade en stort flinade M som var mycket nöjd med sitt tilltag.
Jag tror att här tillblev första revideringen av mitt förhållande till sången.
Tack vare M som fick mig att skrattandes åt hans tilltag glömma bort de röda fötterna. Det blev bara musik i mina öron.
Idag så lånade jag denna ursprungssingel av min käre far just för att skriva en reflektion om Povel Ramel. Och det kunde jag ju bara inte göra utan att ha lyssnat på den en gång.
Jag gick upp på vinden och satte mig i lugn och ro i fåtöljen. Tittade på omslaget, och här kom förändring nummer två.
Jag såg faktiskt att han sitter uppflugen i ett träd och att det ser ganska så mysigt ut. Alltså, ingen större notis om fötterna.
Lade den på skivspelaren och ur högtalarna strömmade musiken, och där satt jag och gungade med och vickade på tårna och upptäckte att, hej, det här är ju en riktigt schysst och glad låt!
Man skulle nog kunna anse mig vara botad.

Som en liten hyllning till Povel Ramel delar jag nu med mig av den underfundiga texten till Ta av dig skorna. En liten loj calypso som symboliserar den färdiga människans längtan tillbaka till naturen. Varsågoda.

Varje gång du tar av dig skorna
så medge att det känns skönt.
Det betyder att apan i dig har ännu en framgång rönt.
Uh! Fantastiskt!
Dröm om min förvåning, när jag plötsligt förstod.
Dröm om min förvåning, den bananen var god.

När du finner din rätta partner,
det gäller kvinna som karl,
märker du hur det rycker lätt i den lilla svans du har.
Uh! Fantastiskt!
Dröm om min förvåning, när det hela stod klart!
Allting, allting, allting blev så underbart.

Underbart är att bara sitta i ett träd och glo.
Underbart är att lägga sig och sussa på maten.
Underbart är att gifta sig och bilda ett eget bo,
följande de ursprungliga prejudikaten.
Ja, dröm om min förvåning, det är den dröm som är bäst.
Tänk på det när du tar skorna av härnäst.

Ta av dig skorna, ta av dig skorna, ta av dig skorna,
o-o-o-o-o-o-o-o-o-o.

Sköna kvinnor tar av sig skorna
i dunklet under ett bord.
Tog soldaterna av sig skorna så blev det inga mord.
Uh! Fantastiskt!
Dröm om min förvåning, den är fruktansvärt stor.
Jag såg hela FN - alla saknade skor!

Äpplen faller med sorgsna dunsar
och bladen singlar från trän.
Själv jag lever så sorglöst skolös fast timmen verkar sen.
Uh! Fantastiskt!
Dröm om min förvåning, ljuv och lätt som en sky.
Varje lycklig morgon glimrar världen ny.

Underbart att ha hustru för hon finns hos mig varje dag.
Vi kan älska när helst vi vill, så ljuvligt och praktiskt.
Den hon bara vill leva för är lyckliga, glada jag.
Jag är din och kan ge dig barn, det är väl fantastiskt!
Så dröm om min förvåning, det är den dröm som är bäst.
Utan skor så blir ditt liv en häpen fest.

Ta av dig skorna...

Ljuva barfotadagar leker mänskorna med varann,
dricker, skrattar och dansar till en strumplästorkester.
Rolös man är en trolös man men bäst är en skolös man.
Lycklig, fri och ursprunglig tar han kärlekssemester.
Så dröm om min förvåning, det är den dröm som är bäst.
Tänk på det när du tar skorna av härnäst.

Ta av dig skorna...


Bild: Aftonbladet

tisdag 12 juni 2007

Efter regnet


Foto: Trollmor

Så kom då äntligen lite regn framåt kvällningen.
En andningspaus mitt i hettan.
Åskan hade legat i luften ett tag och mullrande släppte den loss.
Spänningen försvann. Det var som om allt sedan fick chansen på nytt.
Luften kändes ny och fri.

Jag önskar att jag på samma sätt kunde bli bättre på att själv släppa saker.
Istället går jag omkring och tänker och vänder och vrider på vad det månde vara som uppehåller mina tankar. Något som tar mycket energi.
Det vore så mycket bättre om jag bara kunde tänka: ok, den personen har den åsikten om en viss sak och sen att det bara får vara så. Inte bry mig om det.
Jag är medveten om att det är något jag måste jobba på och jag har blivit mycket bättre på det också. Många saker har fått en helt annan betydelse och jag värderar annat högre.
Jag borde också lära mig att leva mer i nuet. Inte halka tillbaka i något gammalt eller likaså i sådant som ligger framför mig och gnager.
Jag hoppas i alla fall att jag genom att vara mer medveten om mina tankar ska kunna hitta ett bra sätt att bara låta dem rinna iväg.
Och istället fokusera på det som skänker glädje och är vackert.
Jag låter denna klara vattendroppe bli en påminnelse om just det.

måndag 11 juni 2007

Blomsterfesten i täppan


Bild: Barnboken.com

Vilken härlig kombination detta är!
Underbart tecknade blomsterfamiljer, fjärilar, humlor & andra småkryp. Och allt detta i en sagobok.
Två flugor i en smäll, både natur- och bokälskaren i mig får sitt av det goda.
Gissa om den står högt i kurs på sukta-efter-listan.

Just nu väntar jag med spänning på ett annat brunt paket från posten.
Mina söndagsshopparfingrar kunde inte hålla sig i styr riktigt.
Det är två böcker (nähä?), Humlans blomsterbok av Stefan Casta och Humlor - alla Sveriges arter av Göran Holmström.
När det landar här kommer jag att slå mig ned i solstolen och sitta och surra förnöjt. Garanterat.

Tills dess får jag hålla till godo med det som trädgården är så vänlig och bjuder på i all sin fägring.
Här kan man verkligen tro att det är fest i täppan. Eller kanske snarare maskeradbal.


Foto: Trollmor

söndag 10 juni 2007

Pionförälskelse


Foto: Trollmor

För några dagar sedan slog så några av mina pioner äntligen ut.
De visade sig inhysa några alldeles förtjusande varelser.
Små, ljusgröna och rosa tittade de försiktigt fram mellan de tunna vita bladen som så varsamt dolt dem fram till nu.
Jag blev alldeles betagen. Så vackra.


Foto: Trollmor

Det ser nästan ut som ett förälskat par som fångats i ett ömt ögonblick.



Foto: Trollmor

Bäst att inte störa...


Foto: Trollmor




Jag begav mig bort mot trädgårdslandet istället och knep några stjälkar rabarber med mig in i köket.
Det resulterade i en god rabarberkaka som avnjöts ute i solen.


Foto: Trollmor


En liten minibukett fick ta sin plats ovanpå.


Foto: Trollmor